- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 7. Taflor och berättelser. Del 2 /
162

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skattsökaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En liten historia om konversationen.



Bättre tiga än illa tala!» Detta uråldriga ordspråk,
som aldrig borde bli urmodigt, är ett af de första
vi i vår barndom lära oss och likväl ett af dem vi först
glömma. Man sjunger icke, när man ej har röst. Hvarför
då tala, när man ingenting har att säga! Och likväl, huru
många finnas ej, som, för att icke låta konversationen falla,
äro färdiga att till hvad pris som helst lifva och underhålla
den! Allt synes vara tillåtet för detta ändamål. Man går
ända derhän att blottställa sig sjelf, yppa sina innerligaste
förhållanden, förråda sina och andras vigtigaste hemligheter,
och om man icke har några hemligheter att yppa, så diktar
man helt enkelt, uppfinner om det behöfs tjugu osanningar.
Den hotande faran skall gälla som ursäkt: konversationen
höll på att dö.

Jag vet en fru, tillhörande den förnämare och
förmögnare samhällsklassen och som riktigt gjort till sin
uppgift att hålla målron vid makt, det månde vara hemma hos
henne sjelf eller hos andra, och utan att vara det ringaste
nogräknad om medlen. Hon har en dotter, en god flicka
med talande ögon, men stum som en fisk. Modern var
alldeles tröstlös öfver ett äpple, som fallit så långt från trädet.
En dag sade hon till henne:

»Men, min kära Clementine, tänker du då i evighet
tiga som muren? Kan jag då aldrig få ett ord ur din mun?»

»Men jag har ju ingenting att säga, goda mamma!»

»Din toka! Har man ingenting, så hittar man på,
alltid finner man något.»

»Men hvad skall jag då säga?» frågade flickan med
tårar i ögonen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:27:05 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/7/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free