Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vådan af att vara skådespelare på landsvägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bredvid honom i släden satt skjutsbonden, en ung, reslig
östgöte. Hall, som i Vadstena bland annat ämnade
uppföra »Victor eller skogsbarnet», en röfvarepjes, hvilken den
tiden gjorde furore äfven på kungliga scenen, skulle sjelf
utföra röfvaranförarens parti, och då detta var lika långt
som maktpåliggande, ansåg sig Hall icke bättre kunna
fördrifva tiden under resan än med att repetera sin roll. Han
började derför med sitt vanliga patos:
»Jag har fattat mitt beslut, du måste dö!»
Skjutsbonden spratt till i släden.
»Om också tusen lif du hade, skall du dö,» fortfor
röfvaranföraren, »och plikta för de eder, som du brutit!»
Bonden hoppade ånyo till och började kallsvettas.
»Min dolk är slipad, mitt gevär är laddadt, och hundra
tappra män i denna skog blott vänta på min vink.»
Bonden tog ett skutt ur släden; men Hall, som var i
taget, märkte det icke, utan, lifvad af konstens genius,
fortfor med allt högre stämma:
»Tro ej att röfvarns klinga blifvit slö.
Vid alla ugglors tjut, du måste dö!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
