- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 1. Banditen /
89

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flickorna undrade på, att hon så ofta blef dem föredragen.
Hon förtrollade alla, i hvilkas närhet hon kom. Det
lofvade redan mycket för framtiden.

Hennes lycklige, afundade kavaljer för tillfallet var en
gosse, visst icke en af de vackraste, men af kraftfull växt,
åtminstone för sin ålder, samt med särdeles lifliga och
qvicka ögon, hvartill kom ett rikt kastanjebrunt hår, som
föll ned på axlarna. Visserligen hade han ej heller så
vackra kläder som de andra gossarne — jackan och byxorna
voro af ljust vadmal — och så visste alla, att han fick lära
sig dansa för intet, ty föräldrarne ansågos för fattiga; men
hvad gjorde det? Han var så ovanligt hurtig i dansen,
svängde om med sin dam alltid flere hvarf än kamraterna,
skrattade jemt så det var lust och glädje deråt, och det
klingade så vackert från hans läppar, när han talade. Han
såg för innerligt tapper och modig ut, den unge riddaren
i vadmalsrustningen. Han var också de små damernas
gunstling.

När man ej är framme och figurerar, eller har någon
rond att deltaga uti, då står man stilla och konverserar,
liksom stort och förståndigt folk. Men smått och
oförståndigt folk brukar ej, liksom stort och förståndigt, tala
om »vackert väder» eller om att det är »mycket varmt»
o. s. v., ty hvad angår en väl Herrans väderlek, när man
dansar i en eldad sal, och nog vet man, att det är varmt
när man dansar, utan att man evinnerligt behöfver omtala
det för hvarandra, liksom stort och förståndigt folk
vanligtvis brukar göra.

»Hur gammal är du?» frågade den svartögda blondinen
sin kavaljer.

»Fyller snart nio år,» svarade kavaljeren; »hur
gammal är du?»

»Går på det sjunde.»

»Dansar du gerna med mig?»

»Ja, jag tycker mera om dig än om någon annan.»

»Så gör jag också om dig ... Hör du, har du börjat
gå i skolan än?»

»Nej du, men jag läser hemma för mamma.»

»Kan du läsa innantill än?» frågade kavaljeren med
en min af öfverlägsenhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:27:40 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/banditen/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free