- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 5. Flickan i Stadsgården /
160

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ynglignarne - 8. Trumpetsignaler och sabelhugg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

160

ynglingarne.

icke mer kände sig qvarhållen, sprang upp från gatan och
fick nu se, huru hans vän Pauli, lik en rasande berserk,
hoppade omkring den liggande och ur flere sår redan
blödande muraren, samt tilldelade denne immerfort nya
hugg med den ljungande sabeleggen.

»Håll, du gör dig olycklig!» ropade Axner, ryckande
tillbaka vännens outtröttliga arm.

Under tiden hade en mängd arbetsfolk samlat sig, som,
icke kännande orsaken till uppträdet, med bestörtning och
förtrytelse åsett, huru en militär med dragen sabel farit
fram mot en obeväpnad och på gatan liggande karl, mer
lik en tiggare än en arbetare. De skockade sig under
svordomar och hotelser omkring de båda vännerna, af hvilka
den ene förgäfves sökte lugna den andre. Axner höjde sin
röst för att, sanningen likmätigt, förklara, att det var han
som blifvit öfverfallen och att hans kamrat endast vore
hans befriare. Men hans röst hördes icke af de skrikande
och påträngande. Några af dessa lade till och med sina
armar på den unge krigaren för att gripa honom. Detta
tillintetgjorde frukten af Axners bemödanden. Pauli ryckte
sig lös från sin vän och slog omkring sig i hopen med den
blottade klingan, rödjande sig på detta sätt väg genom
folket, hvarvid flere sårades. Man började till gengäld kasta
stenar på honom och hans vän.

Med möda lyckades det slutligen Axner att draga den
ursinnige med sig från valplatsen.

»Så skall det skötas, det packet!» ropade Pauli, i det
han med en segrares strålande blick stötte sabeln i slidan.

Axner suckade och teg, ty han tänkte på följderna.

Och följderna uteblefvo ej. Följande dagen var Pauli
arresterad och inom kort tid skild från regementet, all annan
förödmjukelse och skymf att förtiga.

»Det är förbi!» ropade han tröstlös i Axners armar.

»Allt utom äran och vänskapen i döden!» svarade
denne, blandande sina tårar med hans och tillskrifvande sig
skulden till sin väns olycka.

På en enda dag hade tvänne lysande luftslott gått upp
i rök — tvenne marskalkstafvar, skimrande som solens
strålar, brustit i stycken.

Trumpetsignaler och sabelhugg, hjeltars uppkomst på
stridens bana, lemna helt andra resultat i fredens dagar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:29:46 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/flickan/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free