- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 2. Första älskarinnan /
21

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att... det är inte första gången man söker haka sig fast
vid den som har något och är något... Satans pack, som
man aldrig får vara fredad för!»

Under dessa ord lade den höge embetsmannen ned
biljetten i en byrålåda. Men han hade knappt vidtagit denna
åtgärd af nödig försigtighet, förr än dörrarne till den öfriga
delen af våningen hastigt uppslogos och ett fruntimmer af
omkring fyrtio år i dyrbar morgondrägt inskyndade i
presidentens arftetsrum.

»Ah, god morgon, sötaste Amélie!»’ropade presidenten
och hastade mot sin fru.

»Du har väl inte glömt biljetterna till konserten i
afton?» frågade hon med häftighet.

»Tycker du det, min vänl... Ström har för längese’n
gått efter dem och måste snart vara hemma... Ah, han dör
inte i år,» tillade presidenten, vändande sig mot betjenten,
hvilken i detsamma visade sig på tröskeln med de
efterlängtade biljetterna i hand.

»Hvilken lycka!» utbrast hennes nåd och ryckte till
sig biljetterna, hvarefter hon lemnade sin mans rum.

»Det var de sista som funnos q var, och jag måste slå
mig fram for att få dem!» bedyrade betjenten.

»Ypperligt!» utlät sig presidenten; »vi sluppo då alla
öfverbetalningar... så mycket bättre, kära Ström.»

»Innan jag gick deriffån,» berättade betjenten, »såg
jag en herre, som köpte två biljetter af en person på gatan
för fem riksdaler banko stycket.»

»Menniskorna äro galna!» genmälde presidenten; »jag
tycker, att femton banko äro gudi nog för fem biljetter...
likväl hade det kunnat hända, att jag fått punga ut med
tjugufem, i stället för femton ... ändock en tia räddad!...
Ström, skynda dig nu efter min choklad och borsta sedan
min civila frack med kraschanen på!»

Betjenten aflägsnade sig.

»Jag kan emellertid säga, att jag kommit ifrån saken
för godt pris,» mumlade den höge embetsmannen för sig
sjelf, med ett småleende på de fina läpparne.

Huruvida denna fröjdebetygelse och detta småleende
uteslutande gälde de fem biljetterna, med hvilka fru
presi-dentskan nyss sprungit in, eller till någon del äfven den
biljett, som kort förut krupit ned i presidentens byrålåda,
är svårt att bestämdt afgöra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/forsta/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free