- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 2. Första älskarinnan /
174

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mepniskor, hvilka oupphörligen predika i ens öron om de
stora välgerningar de gjort.»

»Ja, de ha bittert sårat mig, djupt förolämpat oss
begge ... men ändå blir jag så ängslig, när jag tänker på
dem.»

»Amanda,» yttrade värden, höjande ett glas, fyldt af
ädla drufvors blod, »se, hur vackert solstrålen faller på
glasen 1 Se, hur de blixtra af aftonrodnadens glans ... Töm
kristallen, Amanda... en skål för din lycka 1 En skål för
vår lycka!»

»Ja, ja, en skål för vår lycka!» ropade Amanda lifligt
och tömde den blixtrande kristallen.

»Ack, du härliga väsen!» deklamerade Gustaf, med
hänryckning betraktande flickan, öfver hvars ansigte solen
hade utbredt sina strålar; »må verlden blifva intet för oss,
blott vi blifva allt för hvarandra!»

»Ja, allt för hvarandra!» upprepade Amanda; »men
kan jag väl bli så mycket för dig som jag ville vara!»

»Detta uttryck borde vara mitt;.. ty kan väl jag ...»

»Gustaf, du har rikedom och anseende, men hvad eger
väl jag!... Jag är en fattig flicka utan anseende, utan
namn ... jag eger ej en gång deras aktning, som borde
vara mina bästa vänner, deras, som skulle vara mig i
föräldrars ställe ... Men äfven jag kan vinna namn och ära . . .
Ja, Gustafl» tillade hon, under det hennes ögon började
återvinna sin vanliga eld, »vet du, denna idé, du mins väl,
denna idé, som för en timme sedan ...»

»Hvilken idé, min älskade?»

»Jo, du kommer väl ihåg att, när vi foro förbi
gäst-gifvargården, som ligger här bredvid...»

»Jaså, Säby ... men jag mins icke ...»

»Jo, en teatertrupp anlände dit i samma stund vi åkte
förbi gården.»

»Ja, det kommer jag ihåg.»

»Då flög en idé genom mitt hufvud.»

»Ja, ja, du ville bli skådespelerska... jag erinrar mig,
att du nämde något ditåt.»

»Ja, jag vill bli, jag skall bli skådespelerska!» ropade
Amanda med denna fasthet i uttrycket, som var henne
så egen.

»Jag gillar ditt val, Amanda ... Du skall hänrycka en
verld, jag är säker derpå... Jag ser redan triumfvagnarne,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/forsta/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free