Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke ansågs det ringaste praktisk. Derefter funderade han
på att förbättra ånghåtarne och fick tag i propellern
(skruf-ven), som sedermera så omgestaltat alla verldens ångflottor.
Denna idé förkastades likväl såsom oduglig af britiska
amiralitetet. Britiska amiralitetet var den tiden såsom vår kungl.
svenska sjöförvaltning alltid varit och ännu i dag är. Det
är något i gammal roddslupsväg. Så återstod då för John
Ericsson ingenting annat än att resa till Amerika, dit alla
äfventyrare och tokar bege sig. Och si, det var inte så
galet ändå. Hvad det kungliga Europa icke förstod, det
förstod det republikanska Amerika. Redan år 1841 satte John
Ericsson sitt första skruffartyg i sjön. Det var det
amerikanska krigsskeppet »Princeton». Följderna af denna stora
uppfinning hafva vi nu på våra fem fingrar, som det heter.
Ångskofveln är nästan antediluviansk.
John Ericsson tog nu åter itu med sin kalorikmaskip,
och i Amerika tittade han ej förgäfves efter kapital. År
1853 gick hans kalorikfartyg af stapeln, men svarade ej mot
förväntan. Steget framåt blef ej så stort som man förespeglat
sig, det var någon liten hake som höll igen och snillet ännu
icke upptäckt; men man gick dock icke tillbaka:
kalorik-maskinen arbetar och gagnar på flerfaldiga andra områden af
industrien — är herre till lands, om ej ännu till vatten.
Dessa uppfinningar — alla andra smärre att förtiga —■
gjorde vår landsmans namn ryktbart i verlden. Men de
fredliga idrotterna göra i allmänhet så litet buller af sig.
Tyst arbetar kaloriken, och matt är genljudet af propellern.
Är propellern som han skall eller bör vara, så ljuder han
inte alls. Annat med hundra- eller hundraåtti-pundingarne:
de ge nog ljud ifrån sig de. Under det skapelsen verkar
tyst, skräller förstörelsen. Monitor kom och täppte till
jern-gapet på träfrätaren Meirimac.
Då uppstod i verlden en paus af häpnad, först afbruten
af John Ericsson, som slungade några hotelsens ord mot det
gamla Europa, synnerligast mot England och Frankrike, som
landstigit på Mexikos strand och Amerikas »heliga jord».
Detta smakade ej, och icke var det så meningen heller.
England hemtar sig först och förklarar — hvad man förut
icke haft minsta nys om — att det har kanoner som skjuta
igenom fem tums pansar, fast det nyss skrutit med sin
»Warrior», som endast har fyra och en half tum. Frankrike
är icke sämre, ty det har, ehuru det hålles hemligt, kanoner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
