Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta var ett streck i räkningen, som naturligtvis måste
gifva signalen till ett lika enhälligt som stormande missnöje
trån alla dem, som nyss icke haft nog starka lungor för
jubelropen.
Armand Cambon var en förrädare af folkets heliga sak;
Cambon var en hemlig anhängare af aristokratien, ty man
får icke gerna af en förnäm dam fem francs för en
messings-kedja, och man underlåter icke gerna att spetsa en förnäm
herre, så framt man ej kokar i samma gryta som de.
Cambon var en spion, som eftersträfvade ingenting mindre
än en polissergeants förmånliga syssla, och Gud vete icke
allt hvad den stackars Armand Cambon nu var.
Hotfulla röster, riktade mot vår hjelte, hördes från
alla håll, och hotfulla armar höjdes för att vända ordet till
handling. Räddaren var nära att bestiga den räddades bål.
Men Armand Cambon höjde sig på tåspetsarna och
ropade med en röst, som genomträngde stormen:
»Aktning för JulikolonnenI Aktning för julihjeltarnes
graf!»
Han vädjade ånyo till Julikolonnen, och vi måste
med-gifva, att den senare anledningen var mera på sitt ställe än
den förra.
Folkhopen hejdade sig.
>När jordens mäktige icke längre skydda olyckan,»
fortfor Cambon, »när kyrkorna icke längre äro olyckans
fristäder, hvar skall då olyckan finna sitt skydd, sin
fristad! ... Hvar, om ej vid Julikolonnen!»
Folkhopen sänkte sina armar.
Sätt det franska folkets alla lägre passioner i rörelse
och gif dem hur stort spelrum som helst, och man skall
ändå alltid finna någon liten fjäder blottad, hvarpå man kan
trycka och derigenom ögonblickligen stilla stormen. Hvad
hundratusen bajonetter icke skulle kunna uträtta, förmår
ofta ett enda ord. Konsten är blott att finna det rätta
ordet.
»Derför aktning för Julikolonnen!» upprepade Cambon,
tilläggande: »och aktning för olyckan, som anropar kolonnen
om skydd!»
Några minuters tystnad följde.
»Men han har kallat oss för pack,» ropade en ur hopen.
»Ja, ja, han har kallat oss för pack,» upprepade
mängden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
