Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
just konspirerade mot honom, åtminstone lemnade honom
försvarslös i farans stund.
»Och hvarför allt detta?» fortfor bankiren; »jo, endast
för att sätta en krona på en prins af Orleanska huset. . .
Det är för mycket dynastiskt, . . vid Gud, för mycket
dynastiskt. . . Hvad tänkte den vise Ludvig Filip på? Hvad
tänkte den annars så utmärkte Guizot på?. .. Der ser man
följden af att icke vid sin sida ha en finansminister med
nog klar blick in i framtiden för att kunna se hvad som
skall hända, och med nog stark tunga för att i tid kunna
förekomma olyckorna.»
Bankiren nästan utskrek de sista orden, liksom ville han
derigenom visa hvad han i d}dikt fall skulle ha förmått.
Emellertid talade bankiren, liksom messingsarbetaren
på Bastiljplatsen, ganska sannt, hvad både den ekonomiska
och politiska ställningen beträffade. Men hvad den blifvande
finansministern Géronniére tänkte göra för att bota det onda,
derom talade icke hans namne bankiren. Hvad
messingsarbetaren tänkte, det utvisade revolutionen 1848. Frågar
man nu i dag, då vi skrifva 1851, hvad andra fransmän
tänka derom, så erkänna de alla med en mun att
revolutionen var nödvändig, ehuru naturligtvis legitimisterna vilja
krypa till sin Henrik V för att sola sig i glansen och värmen
af hans gudomliga gloria, och orleanisterna lika naturligt
samla sig kring grefven af Paris för att med berömvärd
kristlig hjelpsamhet dela regeringsbördan och uteslutande
tillskansa sig portföljer och andra embeten, utan att likväl
någotdera af dessa partier kan framvisa ett bättre system
än det störtade. När allt kommer omkring, så är det kanske
ändå republiken som räddat alla.
»Och Schweiz sedan,» fortfor Adelaide, som riktigt
slagit sig på politiken; »han nämnde också något om
affärerna i Schweiz, den der arbetaren, och äfven detta
tycktes djupt senteras af det goda folket.»
»Allt som är emot regeringen senteras af packet,»
svarade bankiren tvärt och satte sig.
»Packet hade således orätt i den saken?» frågade
Adelaide leende.
»Det är blott en slump om det någon gång har rätt,»
menade onkeln helt vårdslöst.
»Men hvaruti består nu det orätta?» fortfor Adelaide
med nästan outhärdelig nyfikenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
