Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ah, hvad är det!» ropade hon, häftigt resande sig
upp ur fåtöljen.
»Har då icke er kammarjungfru berättat, att det var
något högst angeläget jag hade att säga er?»
»Nej!»
»Har hon icke, då hon anmälde mig, sagt att ni
hotades af en stor fara?»
»Nej, nejl»
»Tror ni, att jag eljest hela gårdagen skulle ha postat
på denna gata och så många gånger utsatt mig för
portvaktens och betjeningens ohöfliga bemötande?.. . Jag dröjde,
emedan man hvart ögonblick väntade er och er onkel hem . . .
Slutligen fick jag höra, att ni skulle bevista operan. . .
Jag begaf mig också dit, alltid i den tron att der kunna
träffa er.»
»Ja, jag minns att jag såg er der. . . Men så säg då
i himlens namn ...»
»Jag ämnade passa på innan ni steg upp i vagnen,
men jag kom för sent.»
»Men hvarför pinar ni mig med alla dessa omvägar?»
frågade Adelaide med tilltagande oro.
»Jag vet icke hvilken af oss begge i detta ögonblick
pinas mest, ni, som ännu icke känner vidden af den fara
som hotar er, eller jag, som vet att hvad jag har att
förkunna skall gifva ert hjerta, ert goda oskyldiga hjerta, det
hårdaste slag. . . Sök derför bereda er på det värsta, sök
försona er med tanken på en stor olycka, men som likväl
är ett intet mot den, som skulle ha blifvit er lott, derest
ni blifvit gift med hertigen.»
»Gud, hvilken mängd öfverflödiga ord!» utropade
Adelaide; »hvarför skall jag icke bli hertigens maka?»
»Jo,» svarade ändtligen Armand, »emedan hertigen är
en skurk, som icke en gång förtjenar att en hederlig karl
ränner värjan genom hans bröst. . . Bekräftelsen på hvad
jag sagt finner ni i denna biljett, som jag skattar mig
lycklig att hafva kommit öfver och kunna lemna er, innan
det blef för sent.»
Dervid räkte han henne samma biljett, som han fick
af Denise hos markisinnan.
Adelaide stödde sig med ena armen mot fåtöljkarmen,
under det hon läste biljetten. Armand såg hur hennes
ansigte oupphörligen skiftade färg. Slutligen föll biljetten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
