Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sticka in armen och öppna fönstret samt derefter kasta sig
sjelf in i rummet var för Armand ett ögonblicks verk.
Väl inkommen, släckte han genast ljuset och smög i
mörkret på tåspetsarne först till det ställe, der han hade sina
skarpladdade terzeroler, och sedan till dörren, invid hvilken
stod en tung rostad sabel, hvars handterande alltid utgjort
ett angenämt tidsfördrif för Hvita Björnens lärjunge.
Försedd med dessa vapen och följaktligen vid bättre
lynne, närmade han sig ånyo fönstret, hvars innanluckor
han tillstängde.
Derefter skred han ånyo till dörren och stannade der
lyssnande.
Ingenting ovanligt hördes utifrån.
Armand hade likväl väntat sig någon följd af den
sönderslagna fönsterrutan. Men som allt förblef tyst,
öppnade han kammardörren, gick ut i den trånga förstugan,
hvars väggar han med spetsen af sin dragna sabel noga
undersökte.
Ingenting hindrade honom från att komma till sjelfva
porten. Stannande innanför tröskeln, kastade han en
spejande blick ut i trädgården.
Som han nu befann sig på andra sidan piedestalen,
blef det honom lätt att upptäcka icke blott en, utan tvänne
karlar, som nedhukat sig invid piedestalen och voro
orörliga på sin plats.
Afståndet mellan dem och honom kunde vara ungefär
tio till tolf alnar.
»Messieurs,» ropade Armand till dem, »hvem söken I?»
Vid första ljudet af hans röst uppreste sig de begge
karlarne hastigt och på en gång, liksom träffade af en
elektrisk stöt, och visade sig nu i sin fulla längd.
»Jag får förbereda er på,» fortfor Armand, »att jag har
en pistol i hvardera handen, och att jag ger eld på den
förste som rör sig ur stället. . . Derför icke ett enda steg
hvarken framåt eller åt sidan förr än jag ger lof dertill. . .
Vidare får jag underrätta, att mina kulor träffa säkert inom
tjugufem alnar, hvilket är ungefär dubbelt så långt skotthåll
som det jag nu har . . . Det der är uppriktigt och rättfram
taladt, skulle jag tro . . . Svaren mig derför lika uppriktigt:
hvem söken I?»
De begge karlarne lutade sina hufvud tillsammans,
liksom för att rådgöra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
