- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 1 /
411

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i sig solstrålarna, för att sedan skicka dem afkylda, men
lika klara till menniskans öga, hvilket på detta sätt kan
tillbedja himmelens ljus utan att brännas och förblindas af
dess strålar.

Vi ha icke sett några fruntimmer hafva så urringade
klädningar som de franska. Men en gång i sitt lif bära
de en drägt som går upp ända till halsen, och det är när
de stå brud.

Vid Adelaides betäckta barm är fäst ett briljantsmycke,
som kunnat göra hundrade familjers lycka.

Armand, som icke är någon beundrare af siden och
juveler, fäster sin blick vid brudens ansigte.

Hon, som till följd af trängseln icke kan undgå att med
klädningen snudda tätt förbi den unge arbetaren, blir honom
varse. Den blick hon dervid skänker honom har icke mer
än tre sekunders varaktighet, men uttrycker icke desto
mindre trenne på hvarandra följande känslor: förvåningens,
föraktets och sist medömkans.

Vår hjelte, för hvilken ingen af dessa går förlorad,
tager ett steg för att följa henne, utan att likväl begripa
hvad han ämnade göra, men känner sig i detsamma fjettrad
vid sin plats af flere händer, som med skrufstädets kraft
bakifrån omfattat hans arm.

Han vänder om hufvudet och slungar en ursinnig blick
på dem som stå bakom honom; men ingen af dessa synes
träffad deraf, under det hans armar fortfarande äro fängslade.

Det är först när bröllopståget hunnit inom skranket
och dess grind blifvit tillstängd som han återfår sin frihet.

Orgeln fortfar att spela. Framkomna till högaltaret,
knäfalla de nygifta på hvar sin bönstol framför hvar sitt
vigselljus.

En korgosse innanför altarringen framräcker ett mindre
silfverfat, på hvilket brudparet lägger hvar sitt guldmynt.
Korgossen tager de begge guldmynten, korsar öfver dem
och niger i tvänne omgångar, hvarefter han värmer dem i
ljuslågan och fäster dem sedan ett i hvardera ljuset, der de
blifva sittande under hela ceremonien.

I de smala ljusen på det mindre altaret n:o åtta sitta
också mynt, men endast tvänne femsousstycken. I
förhållande till förmögenheten gifver dock det fattiga brudparet
säkerligen mycket mer än det rika.

Orgeln tystnar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/romivf/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free