Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ropade med stectorstämma hans namn. Marat stack dä ut
genom fönstret sitt vidriga och af utsväfningar utmärglade
ansigte.
Man kunde dä vara säker pä, att hvarje ord dessa män
med hvarandra vexlade var ett förebud till en dödssuck pä
Gréveplatsen, men pä samma gäng kanske till ett segerrop
på nägot af de mänga slagfälten vid Frankrikes gränser.
Den 13 juli 1793 gick en ung och sällsynt skön
flicka in genom porten till detta hus. Hon frägade efter
Marat och sade sig hafva ett ärende af högsta vigt att
framföra till honom.
Marat, hvilken befann sig i badet i rummet som
vetter ät gärden, läter henne inträda, och när han hör, att
hon är frän Caen, ber han henne uppgifva namnen pä de
flyktingar, som gömt sig i denna trakt. Flickan uppgifver
en mängd namn.
»Det är bra!» säger Marat; >de skola alla gä till
guillotinen.»
Men knappt har han utsagt det sista ordet, förrän den
unga flickan stöter en knif ända till fästet i hans bröst.
Det var troligtvis första gängen nägon dödlig träffade
detta härda hjerta, men det var ocksä den sista. Flickans
namn var Charlotte Corday; nägra dagar derefter slutade
hon med martyrens lugn sitt lif pä schavotten.
Det berättas, att när bödeln, visande hennes af huggna
hufvud för folket, med exempellös rähet slog med
knyt-näfven pä dess bägge kinder, hade blygselns rodnad
uppstigit pä dem, genomglödande själfva dödens marmormask.
I det tredje huset, snedt emot Marats, bodde en af
republikens schakaler, skomakaren Simon, särskildt bekant
som fångvaktare för Ludvig den XVI:s son.
På denna mörka porttrappa har den olycklige prinsen
många gånger suttit badande i tårar, tilldess han, uppskrämd
af den grymme skomakarens hesa röst, skyndade uppför
den trånga trappan, att möta nya misshandlingar och lidanden,
från hvilka han först befriades af döden.
Samma gata har äfven starkt rekryterat
till-julirevolutionen.
År 1830 den 28 juli tägade ur dess mörka sköte en
talrik trupp unga arbetare, anförd af den sjuttonårige
d’Arcole.
De ämnade sig öfver Pont de la Gréve för att angripa
Stadshuset, som innehades af Carl X:s schweizargarde, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
