Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Samma dag hertigen och hertiginnan hemkommo från
kyrkan frågade den senare efter er.»
»Och hvad ville hertiginnan mig?»
»Det vet jag ej, men jag vet, att strax efter det
hemliga samtal, som de nygifta efter hemkomsten från
kyrkan hade med hvarandra, bad mig hertiginnan forska
efter er.»
»Det var då ett hemligt samtal?»
»Ja, som jag sade.»
»Men ni känner kanske icke ...»
»Hvarom frågan var ... nej!... Men från den stunden
ha hertigen och hertiginnan knappast talat med hvarandra.»
»De lefva då skilda?»
»De bebo samma hus, men hvar sin våning, och
hertiginnan lefver det mest ensliga lif. .. Jag anade genast
från det första jag såg er, monsieur Armand, att ni på
något sätt vore invecklad i denna dystra familjehemlighet.. .
Kanske skulle ni kunna upplysa mig om . . .»
»Ni minnes icke, om hertiginnan nämnde mitt namn
innan hon begaf sig till maiien för att viga sig med
hertigen?» frågade Armand i stället för att upplysa.
»Nej... Men hvarför skulle hon just då nämna ert
namn?» sporde Collette, hvars nyfikenhet var i stigande.
Armand ville ej tillfredsställa kammarjungfruns
nyfikenhet, eller också hörde han ej hennes fråga, ty han
syntes tankfull och grubblande, hvilket synbarligen icke
behagade debardören.
Orkestern tystnade, och den vilda valsen upphörde.
»Vackra debardör, ni är skyldig mig upprättelse,»
ropade en ungdomlig röst helt nära de begge.
Armand igenkände i rösten sin kusin.
»Hvad fordrar du, olycklige Pierrot?» frågade
debardören.
»Om du vore en man, skulle jag fordra ditt lif,»
svarade Félix.
»Bra, Pierrot!... Men som jag icke är en man . . .»
»Så fordrar jag nästa fran^aise.»
»O, en dans är ofta mer än lifvet!»
»Den är en narr som icke fordrar det mesta,»
yttrade Félix, mätande med sina blickar debardörens retande
gestalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
