- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 2 /
60

(1889-1892) Author: August Blanche With: Georg Pauli, Vicke Andrén, Nils Kreuger, Alf Wallander, Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och broarnas idrotter.. . Hvad deremot er motståndare,
titanen derborta, beträffar, så har jag ännu icke haft den
äran att se hans anlete, men...»

»Ja, jag tror mig ha märkt, att han är maskerad,»
inföll Armand.

»Ni kan emellertid vara säker på, att det icke är någon
förklädd prins,» yttrade Eugéne; »jag fruktar verkligen, att
vi fått ganska simpelt folk att göra med.»

»Simpelt folk?» upprepade Armand; »hvad tänker ni
på, monsieur Eugéne!... Ni, en republikan, en folkskald,
tala med sådant förakt om det lägre folket!»

»Au diable! Ni har rätt... Man glömmer sådant der
så lätt under praktiken.»

Pour sacrer notre indépendance,
Au rameau de la liberté
Unissons, enfanls de la France,
Celui de la fraternité.

Så sjungande, lemnade Eugéne ånyo vår hjelte och
närmade sig motståndarens sekundant, hvarefter de
gemensamt, enligt öfligt gammalt bruk, utmätte platsen och
bestämde de punkter, hvarifrån de begge duellanterna skulle
utgå för att möta hvarandra.

Sedan allt detta blifvit behörigen verkstäldt, drogo sig
sekundanterna åt sidan, lemnande platsen åt kämparne.

Dessa närmade sig långsamt och stannade midt emot
hvarandra på ungefärlig sabellängd.

Men Armand, i stället för att ställa sig en garde,
vände sabelspetsen mot marken.

»Monsieur,» sade han, men så lågt att endast den
han tilltalade kunde höra honom, »innan - jag faller ut,
har jag några ord att säga er, dem ni med tålamod måste
af höra.»

Resen skakade otåligt på hufvudet och höjde den
förfärliga palaschen.

»Ni fortsätter ännu maskeraden,» sade Armand utan
att ändra ställning, »och jag anar era skäl dertill... När
ni nu hört det, bör ni äfven kunna tro, att jag anar hvem
ni är.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 24 16:09:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanchesam/sonen2/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free