Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag tror att mitt beskydd skall vara tillräckligt, i fall
hertiginnan icke försmär det. .. För öfrigt har hertiginnan sin
betjening, och der ser jag redan en af betjenterna.»
En betjent i rikt livré inträdde i galleriet och nalkades
det ställe der de stodo.
Utan att afgöra den fråga som förehades mellan hennes
begge kavaljerer, skyndade hertiginnan till sin
målareställning, dit betjenten följde henne.
Baron S:t-Bris uppehöll sig icke heller länge hos
Armand, utan följde hertiginnan.
Armand, som deremot icke lemnat sin plats framför
Ingres’ tafla, såg hertiginnan gifva några befallningar åt sin
betjent, hvarefter denne tog ställningen med hvad dertill
hörde och bar bort alltsammans ur galleriet, förmodligen in
i det rum som enkom är upplåtet för de kopierandes
tillhörigheter.
Vidare såg han den artige baronen hjelpa hertiginnan
på med hennes sobelbrämade sammetspels och derefter bjuda
henne sin arm, den hon likväl icke mottog, till Armands
stora tröst.
Slutligen såg han dem sätta sig i rörelse, förattlemna
galleriet.
Då hertiginnan, följd af sin kavaljer, gick förbi vår
hjelte, besvarade hon hans något bedröfliga afskedshälsning
med en hjertlig och uppmuntrande blick.
Baronen helsade också mycket artigt, om ej just lika
hjertligt och uppmuntrande.
Armand såg dem försvinna, och som icke heller han
hade något skäl att dröja längre i Luxembourgs galleri,
beslöt äfven han aflägsna sig.
Men innan han gick, kastade han ånyo en blick på
Ingres’ tafla, sägande för sig sjelf:
»Hvem vet ändå, om icke vidundret finnes, och om
det icke är närmare än man tror!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
