- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 4. Sonen af Söder och Nord. Del 2 /
397

(1889-1892) Author: August Blanche With: Georg Pauli, Vicke Andrén, Nils Kreuger, Alf Wallander, Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Markisinnan förlorade tålamodet, ringde häftigt med
den lilla guldklockan.

Det hjelper att ringa häftigt.

Dörren till boudoiren öppnade sig sakta, och ett hufvnd
visade sig mellan dörren och dörrposten.

Men det var icke Denise’s täcka hufvud.

Det var ett mycket stort hufvud, hvars ansigte, ehuru
för öfrigt icke fult, hade stor mun med breda tänder och
ögon mer liknande facklor än stjernor. Sjelfva hjessan var
kal, men till ersättning hade hakan fått det tjockaste svarta
skägg.

» Bonjour 1» helsade hufvudet mer gladt och förtroligt
än artigt och aktningsfullt.

»Hvar är Denise?» ropade markisinnan, som icke tyckte
om det stora hufvudet, ehuru det var henne fullkomligt
obekant. »Mina betjenter, mitt folk? ... Man låter oanmälde
slippa in... Denise 1 Denise 1»

Det stora hufvudet svarade, fortfarande gladt och
förtroligt :

»Denise språkar med en af mina vänner, edra betjenter
språka med andra af mina vänner... Hvar och en har sitt,
och när jag språkar med er, så har jag mitt.»

Icke blott hufvudet, utan äfven den öfriga kroppen
af den oanmälde visade sig nu innanför den tillstängda
dörren.

Kroppen, fullkomligt motsvarande hufvudet, kunde
erinra markisinnan om dessa titaner, som reste Ossa på
Pelion för att hinna upp till Olympen. Dertill kom, att
den nye titanen bar en drägt, kanske förskräckligare än hans
föregångare.

Drägten, på de flesta ställen sönderrifven, var öfverallt
krntbestänkt och nedblodad.

En lång ryttarsabel med jernslida slamrade vid hans sida.

Men hvad ville titanen i markisinnans Olymp?

Arma Juno! Hvar är Jupiter med blixtarne?

Markisinnan tog ett steg för att fly in i de inre
rummen.

Men titanen tog ett steg fyra gånger så långt som
hennes, och han knöt sin breda hand kring hennes
runda arm.

Derefter satte’ han henne i kåsösen och tog sjelf plats
vid hennes sida.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 24 16:09:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanchesam/sonen2/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free