Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men man har någorlunda hunnit vänja sig vid bäde
det ena och det andra, ty man kan vänja sig vid allt.
Konungen inträder i Dianas galleri för att intaga frukost
Drottningen och hennes söner, hertigarne af Nemours
och Montpensier, med deras gemäler befinna sig redan
derinne.
Konungen småler mot de sina.
Hvad har han väl numera att frukta? Oppositionens
sköld betäcker honom, denna sköld pä hvilken i lysande
färger äro af bildade Thiers och Odilon Barrot, hvardera
stående på ett ben, upplyftande och understödjande den
kungliga kronan.
Det är icke möjligt annat än att en sköld med sådant
vapen skall verka.
Låt folket få sin välsignade reform, eller, rättare sagdt,
löftet derom.
Ett löfte, instucket i Thiers’ och Barrots portföljer,
behöfver ej vara mer seglifvadt än alla de förra. Det har
man sett en gång förut.
Frågan är nu blott att vinna tid och få bort
barrikaderna. Sedan bör man allvarligen tänka på att belägga
gatorna med annat än sten.
De höga personerna taga plats kring kaffebordet.
Ur den stora förgylda silfverkannan, med dess
mästerligt drifna bilder af Visheten och Styrkan, skjuter den
doftande mörkbruna mokkastrålen och förlorar sig i
sévres-porslinet, rikt af små gyllene kransar, hvardera inneslutande
någon liten utsikt af Paris, Versailles med flere slott och
städer.
Men innan en enda droppe af den aromatiska drycken
vidrört furstliga läppar, inträder, oanmäld och utan all
vördnad för etiketten, ministern Duvergier du Hauranne,
åtföljd af en ordonnansofficer.
Ministern är icke blek: han är blyfärgad.
Han begär att få tala med hertigen af Montpensier.
Denne reser sig från kaffebordet, men gifver ett tecken
åt konungen och drottningen att lugna sig.
Men man lugnar sig ej. Alla resa sig upp från bordet
och närma sig skyndsamt den oanmälde.
»Sire,» säger ministern, »eders majestät vet då icke
hvad som sker?»
»Hvad är det som sker?» frågar konungen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
