- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Smärre skrifter. Poetiska försök, strödda uppsatser, tal och riksdagsanföranden /
79

(1889-1892) [MARC] Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnesruna öfver skalden Ingelman - Sverige på verldsexpositionen i London 1851

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvarmed han alltid omfattat henne, för den trohet, hvarmed
mannen alltid vårdat hennes första och skönaste väckelser
på barnets och ynglingens hjerta?

Af allvaret och religionen hade Ingelmans lyra fått
sina strängar; men vidrörde i glada vänners krets humorn
densamma, då blixtrade skaldens öga oskyldigt leende som
blomdaggens perla.

Hvarför fick ej vänskapen åtfölja dig, broder, till din
graf? Hvarför ej der någon stund dröja vid din vördade
urna och egna den en sång, om ej så skön som de du
sjelf en gång höjde öfver grafvarna, åtminstone sprungen
ur djupet af en själ, som räknar din vänskap för ett bland
sina skönaste minnen.

Dock icke är det i vågorna svanen försvinner.
Vingarna söka stjernornas land!

*


Z

Sverige på verldsexpositionen i London 1851.

(Bref till Aftonbladet.)


Paris den 28 juni 1851.

Nyligen återkommen till Paris från London, der jag
någon tid uppehållit mig för att beskåda den stora
industriexpositionen, skyndar jag att meddela några af mina tankar
rörande densamma. Men som vida större krafter än mina
skulle svigta vid redogörandet för allt hvad Kristallpalatset
har att bjuda på och hvaribland mycket naturligtvis måste
finnas som jag, arme syndare, icke begriper, så inskränker
jag mig försigtigtvis till hvad jag förstår. Hvad jag vid
första anblicken af Kristallpalatset genast förstod var, att
en stor strid kämpats, och att en stor seger firas, men en
strid utan kula och bajonett, en seger utan blodiga lagrar.
I peristilen står Fredens gudinna, och hennes leende är
himmelens, ty allt hvad menniskoanden kan uppfinna och
menniskohanden utföra har grupperat sig bakom henne.
Liksom Gud gladde sig åt sitt verk, kan menniskan i Kristall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:31:29 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/ss/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free