Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelbrekt och hans dalkarlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
ENGEI.RRTSKT OCH HANS DALKARLAR.
abilgard. De afbida med tålamod utgången och hoppas
det bästa.
Sven. Söderlänningen ä’ alltid skral af sej — han låter
göra med sej som de vill.
abilgard. Han vet, att kungen menar väl, om han
ock understundom kan missledas.
Sven. Hvad ska vi med en kung att göra som
miss-ledes? I fjol var fala Engelbrekt till kungen, men det blef
inte bättre, må du vetta — nej men, det blir ingen fred i
landet, förr’n vi folat af med hela sattyget — och ske ska
det, ja vass tre ska det icke ske — bara vi få någon
anförare så — Engelbrekt, d’ä’ en karl hela da’n, det — han
ä’ frimodig, han — han ska nog anföra oss, ser du.
dalkarlarne. Det ska han visst, det.
abilgard. Jag mäste skynda innan det blir mörkt.
Farväl med er och kom ihåg, att upprorsandan inte sprider
någon välsignelse öfver land och rike I (Går.)
Fjerde scenen.
DE FÖRRE (utom Abilgard).
sven. Ingen välsignelse, sa’ han.
Peter. Han såg skaplig ut — och inte talte han så
illa heller.
sven. Tåla och hoppas det bästa, sa’ han! — Om en
sten ligger i åkern, så att inte plogen kommer ur stället —
inte hjelper att en står och koxar på den och hoppas det
bästa; — nej, köras bort måste han, eller ock ska en till
med sprängborrar, ju skarpare ju bättre — d’ä’ visst och
sannt, det. (Kyrkklockan höies aflägset ifrån. Det mörknar.)
mats. Det rings till helgen 1 (Alla taga af sig hattarna,
falla på knä och bedja lyst.)
sven (gör korstecknet). Amen!
dalkarlarne (sammaledes). Amenl (Hvarefter alla resa
sig och gå.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
