Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
kröningsdagbn.
kommit öfverens om att alltid rifva itu bladet och ta hälften
hvar. Nu skickar den besten mig blott den andra halfvan,
och behåller den första. På det sättet får jag bara
annonserna, medan han smörjer sig med den främsta och mustigaste
biten.
mångelskan. Här måste ändå vara bra tråkigt att bo
om nätterna?
tornväktarn. Tråkigt, ja — hade jag inte min hustru
att gräla med ibland, så tror jag att jag af pur ledsnad en
vacker dag gick och hängde mig på urvisarn härunder.
mångelskan. Tornväktarn har väl sett många eldsvådor
i sin dar?
tornväktarn. Jo, ditåt lutar det, kära madam. Herre
Gud, nog minns jag när gamla Dramatiskan brann. Det
var den grannaste eld jag sett, ty si det var så många
eldfängda ämnen deri. En mängd teaterpjeser flög opp i
luften, och der måtte de visst ha stannat qvar, ty man har
aldrig hört af dem sedan. Öfverallt hvar man såg, så flög
det riddarmantlar och bondrockar med eld i skörtena —
och brinnande städer och skogseldar i luften om hvarandra.
— Folket sade att konsten alldeles strök med — säkert är
det emellertid att konsten hvarken förr eller senare varit så
lågande eller haft en sådan lyftning som den gången.
mångelskan. Nå, men spökar det inte ofta här i
tornet?
tornväktarn (’hemlighetsfullt). Hör på, kära madam.
År 1835 natten före Riddarholmskyrkan brand stod jag
här på altanen. Klockan hade slagit tolf, och jag hade nyss
slutat med tutningen, då jag i detsamma hörde ett väsen i
torntrapporna, liksom hade hela lifgardet till häst kommit
sättande uppför dem eller också hustru min. Hur förvånad
blef jag inte, när jag slog upp ögonen och fick se —
gissa — jo, riddaren S:t Göran till häst, han som står
dernere i kyrkan. Jag tog af mig mössan, ty jag är alltid
höflig mot mina grannar, äfven om de bo på nedre botten.
Herr ryttmästare, sad’ jag, är ryttmästarn ute och vädrar
sig så sent på natten? Han svarade: jag har kommit upp
för att ta afsked af Riddarholmstornet. Tänker ryttmästarn,
frågade jag, företa en lustresa — kanske till spanska kriget,
som herrar officerare bruka? Men han svarade inte, utan
red sin väg. Jag ville bjuda honom på fälknäppen, men si,
det stod inte till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
