Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grannarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grannarne.
511
då fick jag se ett ansigte, som säkert varit mycket vackert
för femti år sedan. — förskräckt flydde jag på ögonblicket;
men hon förföljde mig — ja, hon förföljde mig till och
med på gatan, ty i förskräckelsen hade jag glömt att betala
supén, hvilken hon således sjelf måste liqvidera. Var det
inte rätt åt henne?. . . Är det inte billigt att man får plikta
för ful uppsyn?
aürora. Men herrn hade bjudit upp mig till sista
polkan. — Var det artigt att glömma det?
packalin. Hvadl Är jag skyldig er en polka? Jag
betalar alltid mina hedersskulder — släpp mig in bara.
aurora. Nej, min herre.
packalin. Jag bjuder upp er genast — ni vill inte
släppa in mig — nå, välan då —• jag föreställer mig då,
att jag har er i mina armar — gör ni detsamma, och
vi dansa polka, i trots af alla mellanväggar i verlden.
(Han fattar en kudde ack börjar dansa polka med den,
sjungande.)
aurora {skrattar). Det var en munter ture —• vänta,
så skall jag vara med — (Tager kaffebrännarcn och dansar
äfven polka, sjungande, hvarefter hon uttröttad kastar sig på
soffan.) Gud, — jag är alldeles uttröttad — ack, hvad man
kan vara tokig 1
packalin (kysser kudden). Tack, älskade turkinnal Min
fru I — Jag kan inte qväfva hjertats röst — jag kommer
genast in till er.
aurora (springer till fonddörren och riglar den). Nej, si
det blir inte af.
packalin (störtar mot mcllandörren). Nå, så slår jag in
den här då.
aurora. Inga dumheter — då skriker jag.
packalin. I himlens namn, skrik inte. — Jag spränger
min nacke mot dörren.
aurora. Var så god.
packalin. Nå, efter ni vill det, så... (Tager fart och
springer mot dörren, men hejdar sig på halfva vägen.) Nej fan,
det gör jag ändå inte —■ men vänta, jag dyrkar genast upp
den — den här ljussaxen kan förvandlas till dyrk. (Han
kröker ljussaxen mot bordet och försöker dermed sedan på dörren.)
Den passar bättre än jag trodde.
aurora. Herrn måtte väl inte —• — så vet då, min
herre, att jag är förlofvad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
