Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
discipklk.
451
ner på gården med sådan hastighet, att han icke hann sätta
sig till motvärn. Det var en af de strängaste vinterdagarne
på året och Rölin var endast klädd i nattrock, kalsonger
och tofflor. Studenterna slogo en ring omkring procentaren,
som förgäfves sökte komma derutur.
»Vi hafva lemnat vetenskaperna och lärosalarne,» tog
Moje nu till ordet, »för att, å egna och hela den studerande
ungdomens vägnar, önska er ett godt nytt år.»
»Hvad vill det här säga?.. . Hvarför drar man mig så
här ut på gården?» frågade den öfverraskade procentaren.
»Offentlig som ert lif skall ock er hyllning blifva,»
fortfor ordföranden; »alltsedan menniskan gick okammad, med
orakad haka och på fyra fötter i paradiset, har det icke
funnits någon varelse på jorden sådan som ni, ädle,
oförgätlige man 1... Homo est animal socialis, eller, på svenska,
menniskan är ett sällskapsdjur och det rätt hjertligt.»
»Släpp mig’1 Släpp mig!» skrek procentaren; »jagär ju
så godt som naken.»
»Naken, enkel, okonstlad, som hela er lefnadsbana!»
inföll talaren; »redan när ni som litet barn frambars till
dopet, tog ni med edra späda händer åt de pengar, som
klockarn för tillfället insamlade för de fattigas räkning.»
»Men, mina nådige herrar!.. . Det är ju tjugofyra
grader.»
»Vid tjugofyra års ålder,» fortsatte talaren, »knuffades
ni ur Assistansen, och hvarför?... Jo, för det ni, endast
vägledd af ert menniskoälskande hjerta, utan afseende på
personen, lånade ut pengar på persedlar, dem en barbarisk
lag stämplade som tjufgods och dem ni behöll för egen
räkning, och hvarför?... Jo, för att icke lägga sten på börda,
för att icke lägga fyrtio par på en rygg, som redan svidit
af tjugo ... Laudatur ab his, culpatur ab illis, han kysses
af.somliga och utsparkas af andra och det rätt hjertligt.»
»Hu!... Hvad det är kallt!» skälfde procentaren.
»Är det kallt?» upprepade Moje; »ack! Hvarför kan jag
inte uttrycka mig med tropikens värma?... Så kilade han
af till Upsala och blef en civis academicus, den gamle glade!
Hur har han icke tagit vård om de obetänksamma,
lättsinniga studenter! Han är en borstpojke för deras själar, en
städerska för deras affärer, ett lysande verktyg för deras
befordran ... hur mången af dem har han inte redan
presenterat på slottet!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
