Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Hofsten, Nils, En student från sekelskiftet. Världsåskådningsdrömmar och naturvetenskapliga studier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
mod social tendens. Läsning spelade naturligtvis en stor
roll i detta avseende, och om jag dömer efter mig själv,
betydde skönlitteraturen nästan mera än politiska
propagandaskrifter. Heidenstams »Sånger i kyrktornet», vitt
spridda och lästa genom en av »Svenska folkets
öreskrifter» (tryckt 1897), verkade ined nästan
oemotståndlig kraft. Även ekon från äldre tiders frihetsstrider väckte
gensvar i ungdomliga sinnen. I mina öron ringa ännu
ofta några strofer av Heine, som alltjämt — ett bevis
både för ordens suggestiva intensitet och för
ungdomsintryckens och ungdomsidealens makt att motstå årens
stormar och åldrandets kyla — bevara en egendomlig
tjuskraft och tyckas mig innehålla en sanning höjd över
dagens strider; jag skulle rent av kunna sätta dem som
motto över det kapitel i ungdomens bok om tro och’
tvivel, hänförelse och misströstan som nu vidrörts: »Ein
neues Lied, ein besseres Lied, o Freunde, will ich euch
dichten. Wir wollen bier auf Erden schön das
Himmel-reich errichten ... Es wächst hienieden Brot genug fiir
alle Menschenkinder, auch Rosen lind Myrten, Schönheit
lind Lust, und Zuckererbsen nicht minder.»
Vad läste vi överhuvud, vi som voro aderton, nitton
och tjugo år vid sekelskiftet? Jag menar närmast blott
dem som genom anlag och tidigare inflytelser hade
liknande intressen och tänkte och kände ungefär
detsamma som jag, och jag kan naturligtvis svara blott för
mig själv. Jag läste rätt mycket utom
populärvetenskap och i sinom tid, efter ankomsten till Uppsala,
vetenskapliga läroböcker; bland annat läste jag en
avsevärd del av den nyutkommande svenska skönlitteraturen,
särskilt det som berömdes av Oscar Levertin, vars stora
inflytande kan betonas även i detta sammanhang. Det
mesta gav rätt ytliga intryck. En uppräkning av vad
som satte djupare spår har kanske ett visst tidshistoriskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
