Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förmögenhet och välstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förmögenhet öch välstånd finnas, men endast
såsom undantag, och äfven dessa, någon gång, mer
skenbara än verkliga. Deremot är massan af allmogen
fattig och skuldsatt, och blir det med hvarje
år mer och mer. Kronoutskylderna indrifvas med
städse ökad svårighet, och lagsökningsmålen tillvexa
både i antal och skuldbelopp. Nästan hvarje år, under
decenniet före 1845, har allmogen, genom
försäljning utöfver inköp, årligen afhändt sig
jordegendom för mellan 8 och 9000 R:dr, och det intecknade
skuldbeloppet, som åren 1836–1840 ufgjorde i
medeltal 149,000 R:dr, har de följande åren uppgått till
278,000 R:dr årligen, utöfver beloppet af dödade
inteckningar[1]. Utmätning med executiv försäljning
af fast egendom visar sig också i betydligt tilltagande;
beloppet deraf utgjorde, före 1843 endast en procent
och derunder, men har sedan uppgått till 2 1/2 procent
af summan för frivilligt försåld egendom.
Onekligen härleder sig detta ekonomiska betryck
från öfverdriften i bränvinets både tillverkning oeh
förbrukning, men också, till stor del, från lättheten
ett erhålla penningar, dels genom lån i Discont och
Privat-Banker, mot blotta namnteckningar, dels genom
förlagslån eller förskotter af Städernas handlande, för
betingade bränvinslefveranser, mot utfästade viten eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
