Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Dåli'a vanor i kroppen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dåli’a vanor i kroppen.
Presten: — Hör nu, Måns Persson, hur kommer
det till att han aldfig kan köra förbi krogen en enda
gång, utan alltid stanna där och göra visit på det där
olyckliga stället?
Måns: — Körkeharren ska’ aldri’ prata i en sak
som han inte förstår; alla som känne’ mina vörner1),
så har di reda på dä’, att ja’ ä’ så tvöilgen som en
lus o’ snärja in där ett slag hvar gång ja’ ska’ förbi.
— Hur ska’ du kunna fösvara ett sådant
påstående?
— Jo, dä’ kan ja’; o’ om körkeharren ändteireii
ska’ skrifta nå’n för rat, &å gör dä’ mä’ hästen min,
för hans skull ä’ dä’ o’ inte min. Ja’ bytte mej te*
kräket å’ Slaktare-Nissen, o’ ja’ hade inte minsta
gnömst2) om att dä’ hade nå’na såd’na därå dåli’a
vaner i kroppen.
— Dä’ ä’ ju du som har dåli’a vanor.
. — Nä-ä-serramen! ä’ dä’ hästen har ja’ ju sagt;
»Tior rätt o’ för rätt!» Förste gången ja’ körde
honom o’ skulle förbi skifvet3), så, pinade! när ja kom
midt för, så tvärstanna[d]te han o’ sto’ som själfvaste
Beliams åsna.
x), "Förhållanden. 2) Aning, vetskap. 3) Gästgifvaregården.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:53:41 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blekingst/0183.html
