Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I ska[d]a för vätter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
egen oförsumli’het, som gör, att en råka’ ut för dä’
därå besmiet1). Si, vätterna har, som en vet, sitt
te’-håll i jör[d]en; men så ä’ di ju ofta ute på våstning2),
o’ hur lätt kan dä’ inte då hända, att en kan »komma
i ska[d]a för» o’ hobba3) te’ dom, ella’ hva’ som ä’
ändå värre: te’ o’ trå’*) på dom. Många gånger kan
dä’ va’ ens egen skyll, såsom — ja’ vill säja — när
en ä’ så ovåri5) mä’ o’ slå ut hett vatten på backen —
som då ingen männes-ka gör, som ska’ hetas va’
vis-vetans6). Åtminstningen borde di väl ha vet’ te’ o’
först spotta tre gånger, om di inte har ti’ te’ o’ låta
vattnet svalna, innan di dänger ut ’at. För tänk! hur
lätt kan dä inte gå’ att råka te’ o’ skålla en vätt ve’
ett så’nt tefälle! — Bier då vätten så knivder7), så han
»spinner öfver»8), då ä’ dä’ af slott9) inte vardt o’ bjiva
te9 mä’ nå[g]en slags ve’görning, utan befalla sin själ
i Gu’s hån[d]; men har vätten inte blett värre [-skavanka[d]ter,-] {+skavan-
ka[d]ter,+} än han kan kri10) öfver, då kommer
männes-kan sej mä9, för si, dä’ vörna11) sej ackorat likadant
mä’ en själfver som mä’ vätten. Antingen dä’ nu ä’
»lagdt te’ lif ella’ knif»12), så ska[d]a dä’ då inte o*
»offra för ’at»; en få’ åtminstningen lite slotning13) i
de värste plå[g]erna.
Offringen te’går på så vis: En tar o’ snoppa’14) en
liten tungetår m[j]ölk frän en en-leta[d]t15) ko; så
höljer en öfver ka[r]et mö[ek]et väl när en går in, så inte
da[g]en få komma åt ’et. I den m[j]ölken blån[d]a
en in lite vätta-silfver16) o’ en bit vätta-ljus17), o’ så
skrapa en i lite ärfva-silfver18) — dä’ kan en skrapa
x) Bråkigheten. 2) Färd. 3) Sparka. 4) Trampa. 5)
Vårdslös. 6) Förståndig. 7) Skadad. 8) Kölar af. 9) Alldeles. 10)
öfvervinna. u) Gestaltar. 12) Talesätt. 13) Lindring. 14) Mjölka
(i diminutiv bemärkelse). 15) Enfärgad. 16) S. k. kattguld.
r’) Förstenadt musselskal af ett utdödt bläekfiskdjur, som
lefde under krit-tiden. 18) Silfver, som män ärft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
