Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1932 - Artur Lundkvist: Robinson Jeffers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
artur lundkvist
ROBINSON JEFFERS
En amerikansk primitivist
Robinson Jeffers har blivit kallad den
störste poet som framträtt i Amerika efter
Whitman. Han är ungefär jämnårig med
O’Neill, född 1887, men medan O’Neill är
en poetisk dramatiker är Jeffers en dramatisk
poet. Sin första berömmelse vann han 1924
med ”Tamar”, en episk-dramatisk dikt på fri
vers. Den följdes av ett antal liknande
diktverk: ”Roan stallion”, ”The women at Point
Sur”, ”Cawdor”, ”Dear Judas” och slutligen
i år ”Thurso’s Landing”. Jeffers’ livsföring
synes stå i sällsynt intim relation till hans
diktning: han är en ensling och primitivist,
som har föga till övers för den moderna
civilisationens livsformer, och sedan många
år bor han i ett torn av granit som han själv
byggt vid stranden av oceanen i södra
Kaliforniens bergstrakter. Detta landskap av
klippor och hav bildar sceneriet i alla hans
dikter, den hårda graniten är deras grund,
den salta havsvinden deras atmosfär. Mot
bakgrunden av ödsliga berg låter han
sina passionsdramer spela, fjärran från
nü-tidssamhället och dagsproblemen. Mannens
sträva kynne och hårda filosofi har,
tillsammans med själva diktformen, i viss mån
avstängt honom från publiken, men hans
Robinson Jeffers: T hur so’s Landing and
other poems. Liveright, New York 1932. $ 2: 50.
verk har efter hand vunnit allt flera
beundrare och entusiastiska förespråkare.
Den nya boken, som utom den långa
berättande titeldikten även rymmer ett knippe
korta lyriska poem, representerar förträffligt
Jeffers’ diktning. Scenen i ”Thurso’s
Landing” är en farm i en dal ”between the great
headland röck and the bright blue sea”. Där
lever en man, Reave Thurso, med sin unga
hustru Helen, sin lame broder Mark och sin
åldriga moder. Det är ett ödsligt och
glädjelöst hus, Helen längtar bort därifrån till ett
mindre kargt och händelsefattigt liv. Men
Reave Thurso håller henne kvar med sin
oböjliga vilja, han är en hård man, helt i
släkt med berglandskapet, känslolös och kall,
men ej utan storhet. En dag står Helen på en
höjd och ser på ett arbetslag som reparerar
kustvägen: där är en ung man som inte
springer som de andra när stubintråden tänts,
han går där lugnt som om han lekte med
dynamiten. Mannen heter Armstrong och en
morgon kommer han för att följa med Reave
Thurso ut på jakt. Helen blir också med,
”to watch things be killed”, säger hon. Genom
att se djuren stupa och blöda vill hon
stål-sätta sig, hon ryser för blodpölen på marken
men går likväl fram och doppar fingrarna
i den: ”I was afraid to do it, so I did it.”
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
