- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång II. 1933 /
64

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1933 - Artur Lundkvist: Ny amerikansk prosa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

artur lundkvist

kommet skrovmål. Predikantänkan Bessie med
den underliga näsan kommer till Lesters för
att bedja med dem, hon ligger på knä
bredvid unge Dude, får lust till honom och envisas
att gifta sig med honom; hon köper en
splitter ny bil för arvet efter predikanten,
det omaka paret susar omkring på vägarna
och Dude musicerar lidelsefullt med
signalhornet.

I den stilen går Caldwells mustiga grotesk.
Atmosfären är omisskännligt äkta i denna
målning av fattigdom och förfall; det luktar
av smuts och fruktbarhet, det lyser av grånat
trä och ångar av den svarta, obesådda jorden.
Hellre än att låta uppsluka sig av
bomullsfabrikerna lever dessa fattiga i sina avkrokar,
halvsvältande, trasiga och lättjefulla; de har
återfallit på den yttersta mänskliga resursen:
att existera nästan som djur, i yttersta
behovs-löshet. Kvar finns alltid en viss kropps-,
jord-och sollycka. Fabriksproletärerna lever
säkerligen gråare, tommare.

4.

Edward Dahlberg påminner närmast om
Dos Passos i sin bok "From Flushing to
Calvary", en fränt realistisk proletärskildring
från New Yorks förstäder. Om författaren
själv med det skandinaviskt klingande namnet
meddelas, att han föddes 1900 på ett hem för
fattiga mödrar i Boston och senare sändes till
ett barnhem; han började som springpojke,
arbetade som chaufför, slaktardräng,
hotell-diskare, potatisplockare; han luffade överallt
i Staterna och kom slutligen till ett
universitet: alltså den rätt vanliga amerikanska
för-fattarbiografien. Han skriver som om han
ännu hade fattigmiljön omkring sig:
trappuppgångarnas odör av gammalt matos och
kall gas sticker i näsan; tågen dånar förbi,
lastbilarna kommer husen att skaka, och ur
de billiga cafeteriernas öppna dörrar drar
tobaksröken och matkärlsskramlet; Coney

Island är den proletära glädjeextasens
paradis och den fattiga flickan kastar sig med ett
trotsigt skratt på rygg i dét billiga
ungkarlshotellets bädd. Psykologien och
bakgatsdia-logen är lika autentiska som
miljöaccessoa-rerna; storstadsfattigdomen och
arbetslösheten är som ett slags fängelse, ett vakuum av
grå tomhet, en förlamande brist på
möjligheter: livet blir bara ett blint kringirrande
utan mening, som en ändlös vandring på
tröstlösa trottoarer.

Sydamerikanen Jerry Calefonia har en liten
cykelverkstad, inne i vars dunkel glimmar
några guldfiskar i en skål; han förstår sig
inte på kvinnorna i Amerika och försöker
förgäves inleda bekantskaper i gathörnen och
inne i halvmörkret på billiga biografer; en
kväll tar han en flicka i famn och börjar
smeka henne ömt, men hon ropar på polis
och han får fem års fängelse och undrar vem
som nu skall se till hans guldfiskar. Lizzie
Lewis bor med sin arbetslöse son i en liten
lägenhet; hon har förr arbetat i
barber-salonger, men nu praktiserar hon något så
vanskligt som att hjälpa kvinnor, vilka råkat
i svårigheter; hon svarar även på
giftermålsannonser utan att förtröttas och hyr ut ena
rummet till en ung tysk kontorist, som lär
sig sjunga för att skaffa sig tillräckligt med
kapital att kunna starta som boxare. Sonen
Lorry håller utan framgång på med sina
filmmanuskript, han försöker sig som
tidningsförsäljare, han ger sig ut på trampen, hans
tankar irrar i ring och allt är hopplöst för
honom; modern dör under en operation och
han säljer de få möblerna för några dollars;
han kommer med i ett
demonstrationsuppträde, ligger omkullslagen på trottoaren och
ser i närbild hur tre blåklädda poliser
sparkar en man i magen, och en kvinna med
hängande hår skriker hysteriskt. Det är höst,
och han vandrar omkring på tunnslitna sulor,
och några löv hänger i askarna kring squaren,

64

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1933/0562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free