Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars 1936 - Karl-Gustaf Hildebrand: Variationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL GUSTAF HILDEBRAND
Hårdhet blommar,
snyftning dör i den veka flöjten,
eld gror ur sovande sten.
Men vid randen av lustgården
växer ett stormpiskat träd som står öppet mot rymden,
ett träd bortom leende vind,
ett träd utan blommor.
— Och ingenting älskar jag så,
som din ångest, din kunskap om döden,
ditt hjärtas förvildade träd som aldrig får rum i en trädgård.
III.
Som en försäljare
(en som har följt karavanerna,
hört hur kamelernas klockor
ljuder som spelande guldmynt),
som en försäljare brer ut mattor på palatsgården,
visar på sällsamma mönster,
fåglar och gyllene frukter och underlig blom
— så bjuder du mig allting.
Och du vet inte att min blick längtar.
Ut genom gallerporten.
Bort mot de blå bergen.
Söker dig själv i en hård ensamhet,
älskar det enda av dig
som inte har följt karavanerna.
Älskar din nakna förtvivlan,
ditt mörkers torftiga bergland,
armod och sjukdomsvind.
Min oro vill möta din oro,
min tunga och vildögda fågel
dela din bittraste rymd.
Så ge mig dig själv,
som ett svindlande vin för min törst!
Det är dig som jag vill,
inte blommor och brokiga mönster.
Du är ju mitt hjärtas kamrat
och inte en tjänare eller ett vackert hus
eller en försäljare av varor.
168
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
