- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång V. 1936 /
538

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. September 1936 - Hermann Hesse: Nya tyska böcker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HERMANN HESSE

lin; han avböjer emellertid alla kallelser och
inbjudningar, stannar kvar i Basel, använder
år för år alla sitt vetandes och kunnandes
skatter uteslutande på att bygga ut och
fördjupa sina föreläsningar och kan därigenom
verkligen skänka staden och dess högskola och
många generationer av tacksamma lärjungar
ett andligt arv, vars mäktiga utstrålning även
jag under hela mitt liv har känt.

Många komma med mig att läsa denna
brevsamling som ett slags självbiografi och vara
tacksamma för gåvan, ty boken återger med
en underbar exakthet mannens snille och
karaktär. Om vi se honom ännu i sin fulla
ungdomskraft hänfört för första gången fara
till Italien, eller om vi se honom som
gammal, ensam man tillbringa sina aftnar vid
pianot — vi måste alltid älska och vörda
denne enkle man med hans naturlighet och
hans i strålar frambrytande oerhörda vetande
och intuition om historiens och
människolivets hemligheter. Jag rekommenderar denna
bok endast åt sådana läsare, som redan känna
Burckhardts verk; och jag är viss om att det
kommer att gå dem alldeles som mig.

Ferdinand Lions bok "Thomas Mann in
seiner Zeit" (M. Niehans förlag, Zurich)
analyserar på ett ovanligt levande och charmfullt
sätt diktarens verk och personlighet.
Författaren uppvisar, hur fenomenets enhet består av
växelverkan och samspel mellan olika jag, och
det är inte bara det gamla schemat två jag
— konstnärens och borgarens till exempel —
som Lion upptäcker och uppvisar, utan det är
ett helt system av poler och motpoler;
därigenom blir hans analys något mer än bara
en sönderdelning, den blir själv gestaltning.
Tidens problem, som Thomas Mann har
gjort till sin problematiks älsklingstema, får
i denna undersökning mångstämmighet och
vittgående symbolik; omärkligt förvandlas
analysen till vision.

Schweizaren Walter Muschg, som gjort
sig känd särskilt genom sin betydande bok
om Jeremias Gotthelf, har utsänt en ny bok,
"Die Mystik in der Schweiz" (Hubers förlag,
Frauenfeld). Titeln kan verka missvisande och
jag skall därför genast säga ifrån: Muschgs
avsikt är inte att proklamera något slags
schweizisk mystik och etikettera det mest
internationella av allt som nationellt. Han skriver
en den medeltida mystikens historia i stora
drag men baserad på schweiziskt material, och
det blir därunder ganska många källor som
komma till tals, vilka inte ens en ganska beläst
man känner till. Framställningen är starkt
subjektiv — något annat vore också otänkbart,
när det gäller en så stormande, rörlig ande —
hans terminologi är varken den konfessionella
teologiens eller den gängse religionshistoriska,
ibland blir man förfärad över hans superlativa
uttryck, men ofta får hans språk en rent
dikterisk intensitet och glöd. Han betraktar
mystikens fenomen inte som en fackman, som är
stramt bunden av spelregler, utan som en
gripen medmänniska: det är hans vördnad för
ämnet, som har hindrat, att hans
framställning har blivit en spirituell följetong. Han
ger varken en mystikens litteraturhistoria eller
en mystikens historia som en del av
kyrkohistorien utan följer mystikens väldiga
fenomen ända ned till dess rötter i den djupaste
urhedendomen, och han uppfattar inte hela
den tidiga medeltidens historia som ett
övervinnande utan som ett vidareförande av den
gamla hedniska kulturvärlden. Den helige
Kolumbanus’ eller den helige Bernhard av
Clairvaux’ demoniska gestalter tecknar han
med smittande entusiasm. Och i själva verket:
vilken strålande eld brann inte, då den helige
Bernhard predikade i Basel, Konstanz,
Schaffhausen, Zürich — visserligen på latin men
ändå förstådd och mottagen tvärsöver alla
språkgränser av folket. På den tiden
överdrogs och genomstrålades landet av ett nät

538

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0550.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free