Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 10. December 1936
- Recensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
ning av boken, men man behöver aldrig ha
hållit i en ratt för att läsa den med nöje.
Den är rikt illustrerad med fotografier och
teckningar av Britta Stenström-Rogberg.
*
Prins Wilhelm utgav för några år sedan
en reseskildring från Tunisien, som hette
"Nära öknen" och var en god resebok. Den
gav besked om landet och den gav dessutom
något av dess doft.
Doft är vad man saknar i "Glimtar från ett
blått hav". Den verkar genomlevd, men inte
upplevd. Författarens person tycks inte ha
varit i samma grad engagerad som i den
tidigare boken, arbetet tycks inte ha berett
honom samma glädje.
Stoffet är hämtat från Medelhavskuster
— Provence, Baleariska öarna, Dalmatien,
Grekland. Reseskisser, meditationer, historiska
betraktelser.. Reseupplevelserna är rätt
konventionella, skildringarna också. Någon gång
får man en glimt av något självsett eller
själv-tänkt, men’alltför sällan. Tonen är en klok och
erfaren mans, stilen är utarbetad och behaglig,
men inte tillräckligt starkt personligt färgad
för att kunna fängsla i och för sig. Man läser
boken till slut med ett visst nöje, men man
minns den inte. "Nära öknen" minns man.
*
Att från prins Wilhelms lågmälta och
kultiverade bok gå direkt till läsningen av Richard
Halliburtons "Sjumilastövlar" ger nästan en
chock. Det är svårt att tänka sig två till lynnet
mer vitt skilda resenärer.
Halliburton är en "rasande reporter", en
hektisk sensationsjägare med hjärnan fylld av
ali världens äventyrliga berättelser, historisk
och klassisk litteratur och romantiskt
kolportage i skön blandning. Begåvad med en enorm
framåtanda och ett obegränsat kreditiv,
måttligt intelligent och ganska okultiverad. Rusar
i väg härs och tvärs över jordytan, söker upp
de underligaste platser han kan hitta, utan
annan avsikt än att där utföra de allra
underligaste ting. Låter fotografera sig i ny
romantisk utstyrsel och tar flygmaskin till nästa
sensation. Utan att någonsin reda upp en sak
ordentligt eller ge läsaren tid att sätta sig in
i en miljö.
I hans tidigare böcker fanns en glad
fräckhet ooh en pojkaktig upptäckarlust, som
stundom smittade. I den nya boken är det
bara frågan om sensation och reklam för
hela slanten, billig sensation och bullrande
reklam. Typisk är hans famösa elefantritt över
Alperna. Med förare och lastbil i släptåg och
kringsvärmad av femton filmfotografer drar
han fram genom St. Bernhardspasset och
lyckas ställa till ett uppseende som före honom
bara Hannibal och Napoleon lyckats
åstadkomma. Den saken konstaterar han med
mycket stor tillfredsställelse, och sedan är han
nöjd, det var ingenting annat han ville. Men
läsaren är inte nöjd. Inte ens på fotografierna
får man veta hur det ser ut i St.
Bernhardspasset — Halliburton och elefanten
skymmer allt.
I den stilen går hela boken. Det mesta är
barnsligt och smaklöst och dessutom berättat
med en flåsande fart som tar andan av läsaren
utan att ens låta honom förnimma någonting
av fartens tjusning. Man blir bara utled på
alltsammans.
«
Det är en verklig lisa att komma från
Halliburton till Joh. Wøller. Att slippa undan den
själlöst bullrande rösten och i stället få lyssna
till en intelligent och kultiverad mans
behagliga ooh rikt nyanserade stämma.
Wøller är en dansk läkare, som under trettio
års tid haft sitt arbete förlagt till Holländska
Indien, först Sumatra, sedan Java. Hans bok
är inte — som de flesta andra ur liknande
förhållanden framsprungna — en serie
berättelser om giftormar, människoätande tigrar
och mer eller mindre trogna och humoristiska
infödda tjänare. Den är en äldre mans
återblick på vad man kallar ett rikt och
äventyrligt liv, en inventering och ett försök till
bokslut. Han ställer sig allvarliga frågor och ger
sig ärliga svar och illustrerar sina funderingar
med valda nummer ur sitt minnesförråd. Han
har mycket att säga om väsentliga ting, om
mänskligt liv och mänsklig odling, om
avstånd i tid ooh rum och mellan raser och
individer, om det nära och det fjärran,
hemkänslan och hemlöshetskänslan, sinnenas lust
och hjärtats oro. Han pretenderar givetvis inte
på att komma med några eviga sanningar, vad
ban vill komma åt är sanningen om sig själv.
833
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:55:09 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1936/0845.html
