Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari 1942 - Kommentarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
Återblick på 1941
Äret 1941 var ett av de mest lysande i den
svenska bokhandelns historia, enligt vad
siffrorna säga oss. Medan förläggarna och
författarna året förut av försiktighet, villrådighet
och olust ströpo åt bokutgivningen högst
avsevärt i förhållande till tidigare år togo de nu
skadan igen, inte i en känsla av överstånden
kris utan i en önskan att utnyttja den frist,
som alltjämt beviljades vårt land, och i
medvetandet om att ökad läslust blivit en av de
former som anpassningen efter
krigsförhållandena tagit sig. Knappheten på vissa andra
varor spelade naturligtvis också en roll och
dirigerade flera julklappsköpare än vanligt till
boklådorna. Det hette man och man emellan
att det var "ovanligt många bra böcker i år".
För att börja med siffrorna så kunde
redaktören för Svensk Bokhandelstidning, där de
nyutkomna böckerna registreras, i mitten på
december meddela att fjolårets utgivning såg
ut att närma sig 1924 och 1925 års rekord.
De åren översteg antalet utgivna böcker 3 000,
eljest ha siffrorna pendlat mellan 2 505 (1932)
och 2 954 (1939).
Vill man få en föreställning om hur
bokproduktionen nu senast fördelade sig på olika
områden kan man lämpligen hålla sig till
Svenska Bokhandelns julkatalog. Denna
upptar visserligen endast sådana böcker som
förläggarna ansågo kunde komma i fråga i
julkommersen, inalles bortåt tusen. De flesta av
vårens böcker äro sålunda utelämnade, likaså
läroböcker och den rena facklitteraturen, men
katalogen är ändå en god mätare av tendenserna
på bokmarknaden. Vi kunna till att börja med
notera, att praktverken och de konstnärligt
illustrerade böckerna, som 1940 lyste med sin
frånvaro, nu återuppträdde i blygsam
utsträckning och utan vräkiga fasoner. Gulaschtiden,
då folk köpte halvfranska band metervis och
då feta praktluntor med magert innehåll sköto
upp som svampar ur jorden, ska vi hoppas att
vi slippa uppleva en gång till. Sedan dess har
också bokkulturen i betydelsen av förståelse
för en boks typografiska gestaltning trängt ut
i vidare kretsar. 1941 års svenska bok såg på
det hela taget distingerad ut.
Den svenska skönlitteraturen
Svensk berättande prosa upptar i katalogen
126 nummer. Till jämförelse kan meddelas att
1940 års katalog endast upptog 93 nummer på
denna avdelning. 1941 var alltså ett
återhämtningens år för författarna. Hur många av
böckerna som förtjäna att rubriceras som
verklig litteratur med någon utsikt att gå till
historien är naturligtvis omöjligt att säga. Jag
har roat mig med att pricka för dem som
förefalla mig alls kunna komma i fråga, och det
blev 37 stycken.
Att de två populäraste bland årets svenska
romaner, Vilhelm Mobergs "Rid i natt!" och
Frans G. Bengtssons vikingaroman, båda äro
historiska romaner behöver inte varsla om
inbrottet av en ny romantik i vår diktning.
"Röde Orm" är en medryckande äventyrsbok
efter klassiska mönster, "Rid i natt!" handlar
visserligen om förhållanden i
sextonhundratalets Sverige men är inspirerad av högst
aktuella stämningar. Att denna hymn till
obändig svensk frihetskärlek fick ett sådant
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
