Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Oktober 1942 - Oscar Wieselgren: Selma Lagerlöf och Ellen Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSCAR WIESELGREN
fortsätta och ej bli stående vid de resultat hon
nått fram till. Den varma tonen kan dock
knappast dölja, att hon ansett dem föga hållbara.
Aret 1906 medförde fullbordandet av första
delen av "Nils Holgerssons underbara resa
genom Sverige". Då Selma Lagerlöf hade fått
boken färdig skrev hon ett brev till Ellen Key
med åtskilliga intressanta upplysningar om
dess tillkomsthistoria. Det var, berättar hon,
en uppsats av Ellen Key om Nordahl Rolfsens
nyutkomna norska läsebok som gav henne
första impulsen. "Jag tror att det var denna
din artikel, som öppnade ofantligt många
människors ögon för bristerna hos Folkskolans
läsebok och tvingade dem att inse, att den inte
var passande barnamat. Då jag läste uppsatsen
hade jag inte en tanke på att det skulle bli jag,
som en gång skulle försöka att skapa en ny
läsebok, men jag antar att det var din artikel
som låg och grodde inom mig och som nu har
burit frukt i en bok, som väl snart kommer
dig tillhanda ... Om jag lyckats utföra vad
jag velat är en annan fråga. Jag har inte heller
velat tänka, medan jag arbetade, att jag skulle
kunna göra något fulländat, därtill är
verkligen uppgiften för svår, men jag skulle mycket
önska, att du och andra, som ha fört saken
framåt och berett rum för det nya, tyckte att
det vore ett steg i den rätta riktningen. En väg
som andra kunde vandra vidare på med bättre
resultat." Det är tankarna från det förut
citerade brevet från år 1898 som nu omsider
blivit förverkligade på ett sätt som varken
Selma Lagerlöf eller Ellen Key då kunde
drömma om.
"Nils Holgerssons underbara resa genom
Sverige" blev redan från början av sin tillvaro
hälsad med ett enstämmigt bifall från
allmänheten och främst av allt från skolbarnen, som
i hundratal klottrade ihop små rörande
brevlappar och sände författarinnan för att betyga
henne sin tacksamhet. Det väckte därför stor
förundran att boken ej alls omnämndes i det
tal, varmed Claes Annerstedt på Svenska
akademiens vägnar hälsade Selma Lagerlöf, när
hon år 1909 emottog det litterära nobelpriset.
Man drog därav allmänt den slutsatsen att
akademien ogillat boken. Påfallande var också
att den biografi över Selma Lagerlöf, som
infördes i publikationen Les prix Nobel, var
synnerligen snävt hållen och mest dröjde vid
de motgångar författarinnan måst
vidkännas-under sin litterära bana. Dessa fakta tycktes
antyda, att akademien varit långtifrån enig om
att tilldela Selma Lagerlöf priset. Att Wirsén
varit motståndare till förslaget kunde ju tagas
för givet, men även andra synas ha tvekat. Det
troddes att utgivandet av "Nils Holgerssons
underbara resa genom Sverige" var den
egentliga anledningen till att Selma Lagerlöf vid
prisutdelningen året förut till allmän häpnad
fått stå tillbaka för Rudolf Eucken, vars
kandidatur ingen velat taga på allvar. Om så varit
förhållandet så har verkligen den följande
tiden givit akademiens kritiska inställning en
kraftig dementi, ty med intet av sina arbeten
har väl Selma Lagerlöf utövat en så
väl-signelsebringande verksamhet som med denna
bok, om vars alltjämt oförminskade tjuskraft
varje årgång av svenska skolbarn kan bära
det vältaligaste vittnesbörd.
Heidenstams fortsättningsdel, "Svenskarna
och deras hövdingar", som kom ut ett par
år senare, läste Selma Lagerlöf med största
intresse men ej utan en viss tvekan om dess
praktiska lämplighet. "Jag har mycket roligt
för min del", skriver hon på nyåret 1909, "men
nu gäller det om han inte är litet för svår
för riktiga folkskolebarn." Hon är närmast
benägen att tro, att boken tills vidare blott
kan läsas på det högre stadiet; allmän
egendom kan den väntas bli först då "den
allmänna bildningen blir större och ungdomen
får mera läsvana".
Av Ellen Keys senare arbeten är det blott
biografien över Rahel Yarnhagen som i kor-
598
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
