Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari. N:r 2 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
taglighet, vilket man inte kan säga om
bifigurerna, som äro synnerligen skugglika. Man
skiljs också från hela sällskapet utan någon
saknad. Thure Nyman
RUTH FEINER: Premiär. Översättning av
Ella Wilcke. Saxon & Lindström
1942. 8: 50.
Ruth Feiner är dotter till en revykung i
Berlin av judisk extraktion. Hon kom till
London efter nazisternas övertagande av makten
i Tyskland och skriver numera på engelska.
Hennes nu till svenska översatta roman lär ha
stått på de amerikanska best-sellerlistorna, och
man förstår det. Den är full av romantiska
människoöden, händelserik och lagom
spännande. Handlingen tilldrar sig i Berlin och
omspänner ett halvsekel före och efter världskriget
fram till slutet av 1920-talet. Personregistret
omfattar i främsta rummet "de tre Pirelli":
farfadern-landsortsaktören,
fadern-mästerregis-sören och sonen-filmstjärnan. Vidare en
likaledes i tre generationer framförd familj, som
representerar den degenererade tyska adeln,
samt ett antal bipersoner. Karaktärsteckningen
är konsekvent genomförd och inte ointressant
som typskildring. Miljön förefaller att vara
tagen på kornet, både förkrigstidens gemytliga
och efterkrigsårens hektiska Berlin.
"Yester-day’s Dreams" heter boken på engelska, och
den visdom författarinnan vill dela med sig av
är insikten om att lyckan ligger i strävandet
mot ett mål, inte i det uppnådda målet.
Thure Nyman
JOHN ERSKINE: Margaret Doratts
hemlighet. Översättning av Nils Jacobsson.
Hökerbergs 1942. 7:50.
"I en roman kan man få sin hjältinna
kristallklar genom att inte ta med någon
händelse, som kunde förvirra sammanhanget, men
i livet eller i en verkligt realistisk bok har
karaktären en benägenhet att fulländas genom
att påta sig ansvaret för de besvärliga
händelserna", säger John Erskine i sin roman om
den hemlighetsfulla mrs Doratt. Hans bok är
en förträfflig illustration till satsen. Den ger
sig visserligen ut för att vara en realistisk
roman, och fiktionen är genomförd med
verklig elegans in i minsta detalj, men det är klart,
att den tillhör den första kategorien. Den är
just så fantastisk, att den kunde ha ett
motstycke i verkligheten. Och hjältinnan är
kristallklar, när författaren släpper trådarna. Men
det är inte heller förrän då, som man
upptäcker de klara konturerna i bilden. Ända
dittills lyckas han förbrylla läsaren som en
förstklassig detektivförfattare. En av de skickligast
konstruerade romaner anmälaren läst på länge.
Thure Nyman
HELEN MacINNES : Uppdrag i Bretagne.
Översättning av Margareta Odelberg och
Arne Hägglund. Ljus 1942. 8:50.
Vad man skall tycka om Helen Maclnnes’
thriller nr två, "Uppdrag i Bretagne", beror
helt och hållet på hur mycket av
sannolikhetskravet man är beredd att offra i
händelserikhetens och spänningens intresse. Författarinnan
bygger sin berättelse på någonting så
osannolika som att en brittisk secret serviceman med
framgång skulle lyckas byta identitet med en
sårad fransman, evakuerad från Dunkerque,
och i hans ställe återvända till hemtrakten för
att sålunda förklädd utforska tyskarnas
militära förberedelser. Det är litet besvärligt att
svälja en så grovt tillyxad förutsättning, och
man måste nog säga att författarinnan även
i fortsättningen drar litet väl stora växlar på
sina läsares godtrogenhet. Det blir en av dessa
nu så populära flykthistorier med många
egendomliga sammanträffanden, räddningar i sista
stund, hitchcockskt kusliga och besynnerliga
environger etc., alltsammans något för ordrikt
serverat med käck anglosachsisk humor, som
inga blodsutgjutelser kan förstämma. Den
nogräknade detektivromanläsaren skall finna dylik
lektyr för ologisk och oraffinerad, men dem
som ibland tycka om att läsa med hjärnan
frånkopplad kan den säkert skänka några
trevliga timmar. Georg Svensson
E. FERRARS: Död mans rykte. Översättning
av Nils Holmberg. Ljus 1942.
5: 75.
BERNHARD BORGE: Nattmänniskan.
Översättning av Arvid Ahlgren. Fritzes
1942. 6: 75.
E. Ferrars har lätt för att skriva och knyta
ihop intriger, men det måste vara något fel
med den litterära originaliteten hos henne. Den
skärpa, varmed figurerna i "Död mans rykte"
185
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
