Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - Sven Stolpe: Victor Hugo - 2. Vännen Sainte-Beuve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VICTOR HUGO
Hugo brydde sig inte mycket om dessa
suckar — han tog vännen-kritikern i kragen
och förmådde honom att efter premiären sitta
uppe till en sen timme på Café Véfour, nära
Comédie-Française, och där vältaligt och
detaljerat utlägga skådespelets dolda skönheter för
tvehågsna recensenter, som skulle ha sina
artiklar klara för morgonupplagan.
Långt senare anförtrodde Sainte-Beuve en
gång Émile Zola, att han medvetet hade gjort
alla sorters intellektuella experiment, prövat
alla intellektuella stimulantia: "Jag trotsar
någon mer än mig själv att finna nyckeln till
alla dessa inre konflikter och motsägelser."
I själva verket är det i hans biografi omöjligt
att se gränsen mellan hans personliga och hans
vetenskapliga engagemang. Han närmade sig
alltid med förkärlek kvinnor, som kunde ge
honom intima upplysningar om stora mäns
privatliv. Han uppvaktade madame Hortense
Allart, gubben Chateaubriands sista musa, och
han gjorde markisinnan de Castries sin kur,
därför att hon hade stått Balzac nära. Han var
alltid mycket artig mot Louise Colet — den
franska litteraturhistoriens ohyggligaste
skräcktant — därför att hon borde veta ett och annat
om sin älskare, den blide filosofen Victor
Cousin. Han skrev en gång: "Då ett folks öde
ligger i en älskarinnas sovrum, är historikerns
ideala plats — kabinettet."
Hur det nu förhöll sig med hans känslor
för Adéle Hugo, så irriterades han allt mera
av Victor Hugo och började skilja sig från
honom. I en anonym recension av en ny
upplaga av sin egen "Joseph Delorme", som han
skrev för Le Globe, gjorde han antydningar
om sin avsikt att lämna det romantiska lägret
och i stället närma sig den utopiska
socialismen. Artikeln var avsedd att irritera och
såra den romantiska gruppens ledare Hugo,
men denne svarade ridderligt och varmt:
"Jag har just läst din artikel om dig själv
och gråtit över den. Min käre vän, jag ber
dig — svik dig inte själv! Tänk på dina
vänner och framför allt på den, som skriver
dessa rader till dig."
Och han önskade honom alltid vara
välkommen till det hugoska hemmet.
Sainte-Beuve såg i detta brev endast
ytterligare ett bevis för att Hugo behövde utnyttja
honom, varför han undvek honom. En dag
kom Hugo hem till honom för att begära en
förklaring. Då lade Sainte-Beuve korten på
bordet. Han anhöll om vännens förlåtelse men
måste meddela, att han för Adéle hyste en
"brottslig passion". När denna inte kunde
tillfredsställas, stod honom ingenting annat åter
än att dra sig undan i förtvivlan och
ensamhet. I "Volupté" kan man läsa om hela scenen,
sådan Sainte-Beuve själv ville minnas den.
För Hugo var detta ett hårt slag, men han
behöll sin generösa och ridderliga hållning.
Han upplyste en gång långt senare Gustave
Simon om sin reaktion. Han skulle till
Sainte-Beuve ha sagt:
— Det där får inte spela någon roll, det är
bara en illusion, en orimlighet; förändra inte
dina vanor, kom till oss som förr i världen!
Även i romanen uppträder Hugo ganska
grandiost: han uppmanar vännen att försöka
bli herre över sig själv. Man kom också
överens, och Sainte-Beuve gick åter på besök hos
Hugos. Men dagen efter besöket (den 7
december 1830) skrev han ett upprört brev, där han
röjde, att han var besatt av den
föreställningen, att han måste röja Hugo ur världen,
och samtidigt beklagade sig över att madame
Hugo numera inte vågade möta hans blick
utan att först rådfråga Hugos.
Denne svarade som alltid — varsamt och
klokt:
"Låt inte vår vänskap gå sönder, låt oss
behålla den ren och fullständig, så som den
alltid har varit. Låt oss vara överseende mot
varandra, min vän! — Kom ihåg, att, när allt
kommer omkring, så har du ändå ingen bättre
vän än mig."
717.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
