Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mars. N:r 3 - Bokrecensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKRECENSIONER
döden kan inte räknas, de skräckscener, de
bragder och det förtvivlans mod han bevittnat
blir en överväldigande avgrundssymfoni. Man
ska ha starka nerver och sinne för nederlagets
storhet för att tåla detta stycke verklighet. Man
ser, hur den omskapar Lee själv till en
hård-hudad spelare utan minsta medkänsla med
"japsen", men han bevarar det äventyrslystna
amerikanska gosselynnet, vars humoristiska
utslag stundom verkar malplacerade. — Via
Australien och Honolulu förs sedan Lee på ett
hangarfartyg in i den marina stridszon, där
USA:s slagkraft äntligen börjar visa sig. Sedan
fartyget torpederats, återvänder han i september
till New York för att utnyttja sitt stoff.
Resultatet, som föreligger i tegelstensformat, kan
under sådana förhållanden inte vara
genomarbetat och har vissa formella brister. De blir
emellertid oväsentliga inför stoffets egen
mäktighet, helst som Lee är en lysande berättare
och en vederhäftig iakttagare. Han har också
sett djupt beträffande vänners och fienders
mentalitet och gör i kap. 33 en intressant analys
av de senare men avstår från alla vittsyftande
spekulationer.
Det är tacknämligt att detta lödiga
första-handsmaterial införlivats med vår
krigslitteratur, så jämförelsevis obeaktad och underskattad
som den motsatta hemisfärens roll i
världsdramat utan tvivel är hos oss.
Tom Söderberg
Carl Persson: Fåglar vid Ånnsjön. Lindblads
1943. 9: 50.
Ånnsjön ligger i Jämtland, vid foten av
Snasahögarna, och är, om man medräknar de
kringliggande myrmarkerna, en av Sveriges rikaste
fågelsjöar med 32 arter häckande vadare och
simfåglar och med ytterligare ett tiotal arter
som permanenta besökare. Carl Persson är
bosatt i Handöl, som ligger mycket nära
Ånnsjön, och har följaktligen en stor fördel
framför de flesta andra fågelskildrare därigenom att
han har sitt observationsområde under ögonen
året runt. Och hans observationsområde är
framför allt Enaälvens och Handölsåns gemensamma
delta och de kringliggande myrarna.
Hans bok är mönstergillt klar och redig,
skriven på ren och ledig svenska utan försök
till konstprosa. Han redogör för landskapet
och de klimatiska betingelserna och serverar
i korta, levande kapitel sina iakttagelser av de
skilda arternas levnadssätt och livsvillkor. Han
umgås otvunget med både sina
observationsföremål och sitt stoff och han har lyckats
närma sig åtskilliga svåråtkomliga fåglar,
däribland några ofta sedda men föga kända som
drillsnäppan och enkelbeckasinen. Han har
studerat djurlivet vid sin sjö under sjutton års tid
och alltid haft kameran med sig. Bilderna är
förstklassiga, alltid vackra, ofta verkliga
porträtt. Dessutom är boken försedd med både en
ordentlig karta och en artförteckning, vilket
tacksamt noteras. Sven Barthel
Arvid Lundbergh : Gröna dagar och blå.
Jägar-minnen. Med teckningar av Harald
Wiberg. Norstedts 1943.
9:50.
Lundberghs bok lyser inte med några
litterära kvaliteter men fördärvas heller inte av
några choser. Han är en erfaren jägare och
jaktvårdsman, som tillbragt all sin fritid i
naturen, en äldre, bildad herre, som med
stillsam förtjusning berättar sina minnen från
markerna. Det rör sig mest om stövar- och
sjöfågeljakt i Mellan- och Sydsverige, det är inga
märkvärdigheter, men det är berättat med
värme och en viss åskådlighet och ger god
underhållning för likasinnade. Författaren har
haft ögonen och tankarna med sig och
meddelar en del goda iakttagelser och kloka
reflexioner om människans umgänge med naturen.
Harald Wibergs teckningar visar god
observation och en anmärkningsvärd förmåga att fånga
djur i rörelse. Sven Barthel
Claes Chr. Olrog: Destination Eldslandet.
Bonniers 1943. 11:50.
I förordet till forskningsreseskildringar
brukar man få läsa ungefär följande: "De
vetenskapliga resultaten ämnar jag senare publicera
i ett särskilt arbete. Här har endast medtagits
sådant, som jag trott kunna intressera en större
allmänhet." Det står i Olrogs förord också, och
han har följt receptet mycket noga, så noga att
man tycker sig få veta alltför litet om det
vetenskapliga arbetet. Men det är en anmärkning,
som de flesta väl tar som en rekommendation.
Expeditionen utgjordes av två unga
naturvetare från Uppsala, den bereste under åren
285
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
