Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juli-aug. N:r 6 - Från bokhyllan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOKHYLLAN
Henrik Scharling: Ved Nytaarstid i Nøddebo
Præstegaard. Kjøbenhavn 1862.
Är 1862 utkom i Köpenhamn en liten bok
som hade titeln "Ved Nytaarstid i Nøddebo
Præstegaard, Fortælling af Nicolai, 18 Aar
gammel", och som blev en av 60-talets stora
publiksuccéer inte endast i Köpenhamn och i
Danmark utan också annorstädes. I Sverige var
"Nöddebo Prästgård" ända in på 1900-talets
andra decennium mycket läst och mycket
älskad, men, under det att den i Danmark
fortfarande är ytterst populär och ständigt kommer
ut i nya upplagor, varförutom en liten
dramatisering av den årligen vid jul spelas på
Folke-teatret, så tycks den numera vara så gott som
fullständigt bortglömd av den svenska
bokläsande allmänheten. Å ena sidan kanske detta
inte är så märkvärdigt, ty som det står i själva
upptakten till berättelsen: "Om Nogen skulde
vente at finde dybe psychologiske Blik, store
verdenshistoriske Begivenheder eller maaskee
endog dæmoniske Tanker her, han vilde blive
høilig skuffet." Å andra sidan fortsätter
emellertid "Nicolai" sin varning till den eventuelle
läsaren med orden: "Nei, der er saamænd ikke
det mindste Dæmoniske hverken ved mig eller
ved min Bog, men, som Taskenspilleren pleier
at sige, naar han giør sine Kunster: det gaaer
Altsammen ganske naturligt til", och i detta att
alltsammans "gaaer ganske naturligt til" ligger
något, som kommer den harmlösa och
obesvärade lilla historien om hur den blivande teologie
studeranden Nicolai tillsammans med sina båda
äldre bröder reser ut till en prästgård på landet
och tillbringar nyårshelgen där med mycket
lantliga förnöjelser att ännu i dag verka fräsch
och dammfri, och som räddat den oskadd
genom åtta årtionden. Boken ger en
oförliknelig bild av danskt hemliv och av danskt
prästgårdsliv, och den är ett bevis till alla andra
bevis på, att under det att böcker tillskapade
efter sista litterära modet ofta snabbt verka
museimässiga, så händer det att de böcker som
egentligen aldrig varit moderna inte heller
någonsin bli riktigt omoderna.
"Nöddebo Prästgård" är en bok som skrevs
så gott som utan varje sidoblick på vare sig
kritiken eller publiken. "Nicolai", vilken ganska
fort avslöjades såsom teologen Henrik
Scharling, sedermera professor vid Köpenhamns
universitet, saknade eljest inte litterära ambitioner.
Han älskade att kalla sig "Theolog og Digter",
och hans författarskap omfattar förutom
teologiska verk också skådespel, berättelser,
reseskildringar och självbiografiska arbeten. Men
när han skrev "Nöddebo Prästgård" lade han
sin ibland överdrivna litterära anspråksfullhet
åt sidan. Visserligen kan det sägas att Henrik
Scharling kanske aldrig skulle ha skrivit om
prästgården i Nöddebo om inte Oliver
Gold-smith hundra år tidigare skrivit sin "Vicar of
Wakefield" och kanske inte heller om inte
Goethe skrivit sin Sesenheimepisod. Det kan
också sägas att boken kanske inte skulle ha fått
den utformning den fick om inte Blicher,
Inge-mann och Hostrup givit sina bilder från danska
prästgårdar, men den skrevs det oaktat utan
någon egentlig tanke på det "litterära", den
skrevs för att förnöja och tillfredsställa en enda
person, författaren själv. Då Cand. theol.
Henrik Scharling vid tjugufem års ålder begav sig
ut på långfärd i Europa, mindre för att se
världen än för att söka komma underfund med sig
själv, så pinades han, enligt vad han själv
berättar i sina "Livsminder", under hela denna
eljest mycket lyckade och angenäma resa av
"stærk Hjemvee" och "bitter Længsel", och det
var för att mildra dessa känslor som han mitt
i en frodig sommaridyll i Strassburg började
dikta åt sig vinteridyllen i Nöddebo. Boken
skrevs sedan till största delen i Aten, där
Scharling studerade den grekiska kyrkan, och den
avslutades på däcket av en Nilbåt.
Med Nöddebo prästgård skapade Henrik
Scharling något som på 1860-talet säkerligen
kunde kallas ett anspråkslöst prästhushåll på
507
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
