- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång XIV. 1945 /
645

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oktober. N:r 8 - Knut Jaensson: Valérys aforismer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VALÉRYS AFORISMER

foucauld företer han emellertid redan formellt
en olikhet. Den berömde hertigens maximer är
ju finslipade både av hans egna och hans
vänners flitiga filar. Valéry, som väl har ägnat
sina dikter en mer ingående omarbetning än
någon annan skald, har efter vad det förefaller
inte alls förfarit på samma sätt med sina
aforismer. Men även om de, som han säger,
innehåller "till och med infall", så ska man inte
fördenskull tro att dessa anmärkningar och
intryck som har kommit för honom "då och
då under loppet av ett långt liv" är
formulerade på måfå. Klarhet är — hur
svårförståelig Valéry än kan vara — en av de egenskaper
som man allra först konstaterar i hans
begåvning, men en klarhet som inte slår sig till ro,
en skärpa som sporras av det den skymtar. Man
kan väl säga att Valéry äger just den förening
av "types d’esprits" som han finner så sällsynt,
nämligen kombinationen av förmågan att å
ena sidan "se klart det som andra ser otydligt",
å andra sidan "skymta det som andra inte ser
alls". Och utom denna synkraft besitter han ju
det sällsynta herravälde över orden som tillåter
honom att med största rikedom på nyanser och
med oväntade men slående bilder exakt
uttrycka vad han vill ha sagt —- på ett enkelt sätt.
Ja, egendomligt nog på ett enkelt sätt. För om
det beträffande hans poesi med rätta kan sägas
att den är skriven på ett språk som man måste
vara inte bara en ganska speciell fransman
utan en ganska speciell människa för att kunna
helt avnjuta och helt förstå, så kan detsamma
inte på samma sätt sägas om hans prosa. I hans
poesi är abstrakta tankar framställda i form av
poetiska bilder, i hans aforismer är tvärtom
konkreta intryck framställda på ett generellt
sätt. Och abstraktioner som är ett slags
formler, härledda ur konkreta fall, är alltid lättare
att förstå än abstraktioner som inte ens har
abstraktionens form utan ett poetiskt
symbolspråks i sig självt svårgenomträngliga uttryck.
Valérys prosa är med andra ord inte krång-

ligare än vad som är nödvändigt hos en subtil
och extrem ande vars värld är så pass skild
från den som de flesta författare rör sig i.
Hans aforismer är svåra på samma sätt som
Nietzsches och Ekelunds: det är livssynen som
är ovanlig. Vilket inte hindrar att den mening
som han inlägger i orden och den syntax som
han begagnar kan — liksom hos Ekelund —
vara speciell och svår att komma till rätta med.

Jag tror att det är riktigt att säga att Valéry
ansluter sig till den stora traditionen av franska
moralister — genom sin klarhet, sin skärpa,
sitt verklighetssinne och sin skepticism — men
de gamla klassikerna och den nya är ändå
varandra mycket olika. I en mening påminner
Valéry som aforistiker mera om Nietzsche, i en
annan mera om Ekelund än om La
Roche-foucauld, La Bruyère och Vauvenargues. Det
irrationella eller kanske riktigare det
komplicerade, som för Valéry har en så avsevärt mycket
större realitet än för de franska moralisterna
på 1600- och början av 1700-talet, närmar
honom till Nietzsche, lågmäldheten och den
stränga och oavlåtliga granskningen av det
egna jaget till Ekelund. Nietzsche har i sina
bästa — det vill säga sina tidigare —- aforismer
en större rikedom och en större mångsidighet,
Ekelund är strängare och skulle aldrig göra
de mera perifera annotationer som man kan
finna här och där bland Valérys aforismer,
liksom man där också någon gång kan stöta på
kvickheter. Men av dessa det moderna
Västerlandets tre största aforistiker1 är Valéry å andra
sidan den mest vetenskaplige och därför på
en gång den mest exakte, den minst
känslobetonade och — den mest tolerante.

Valéry var inte bara skald utan också en
smula målare och tecknare och hans
genomträngande intelligens opererar kanske i ännu
högre grad än de båda andras mot en fond

1 Naturligtvis sett från svensk horisont. Kanske
finns det t. ex. i Holland eller i Spanien någon
aforistiker lika betydande som Ekelund och lika okänd
här som han är där.

645

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:57:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1945/0661.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free