Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - November. N:r 9 - W. Somerset Maugham: Hur jag skriver noveller. Översättning av Thure Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W. SOMERSET MAUGHAM
HUR JAG SKRIVER NOVELLER
När jag började skriva noveller, befann jag
mig lyckligtvis i den situationen att jag var
tämligen oberoende, och jag skrev dem som
avkoppling från ett arbete, som jag tyckte mig
ha varit sysselsatt med alltför länge. Flertalet
av dem skrevs i grupper efter anteckningar,
som jag hade gjort allteftersom de föll mig in,
och i varje grupp sparade jag naturligtvis till
sist dem som tycktes mig svårast att skriva.
En historia är svår att skriva, när man inte
från början känner till allt om den utan delvis
måste lita till sin fantasi och erfarenhet. Ibland
ger sig inte förloppet intuitivt utan man får
lov att ta sin tillflykt till den ena eller andra
metoden för att finna den lämpliga linjen.
Jag får be läsaren att inte av det faktum att
en god del av mina historier berättas i första
person, låta narra sig att tro, att de återger
mina egna erfarenheter. Detta är helt enkelt
ett konstgrepp för att vinna i sannolikhet. Det
har dock sina brister, ty det kan slå läsaren,
att berättaren inte kan känna till alla de
händelser han framställer. Och när han berättar
en annans historia i första person, när han
återger, menar jag, en historia som någon
annan berättar för honom, kan det mycket lätt
verka, som om denna talare, en polis till
exempel eller en sjökapten, aldrig skulle ha kunnat
uttrycka sig med sådan lätthet och sådan
fulländning. Varje konvention har sina nackdelar.
Dessa måste såvitt möjligt döljas, och vad som
inte kan döljas måste accepteras. Fördelen med
denna är dess omedelbarhet. Den möjliggör för
författaren att inte tala om mer än han vet.
Eftersom han inte gör anspråk på allvetande,
kan han frimodigt erkänna, när ett motiv eller
en omständighet är okänd för honom, och
detta ger ofta hans historia en prägel av
sannolikhet som den kanske annars skulle sakna.
Den bidrar också till att ställa läsaren på intim
fot med författaren. Eftersom Maupassant och
Tjechov, som försökte vara så strängt
objektiva, inte desto mindre är så ohöljt personliga,
har det understundom synts mig, att om
författaren inte på något sätt kan hålla sig utanför
sitt verk, det kanske vore ’bättre om han lade in
så mycket av sig själv som möjligt. Faran är
att han kanske lägger in för mycket och på så
sätt blir lika tråkig som en talare, som envisas
med att göra monolog av en konversation.
Liksom alla konventioner måste denna användas
med försiktighet.
I min ungdom hade jag skrivit ett antal
noveller, men under en lång tid, tolv eller
femton år minst, då jag sysslade med dramatik,
hade jag hållit upp därmed. Och när en resa
till Söderhavet oväntat försåg mig med ämnen,
som tycktes passa för detta ändamål, var det
som nybörjare på över fyrtio jag skrev den
historia som nu kallas "Regn". Eftersom den
väckte en del uppmärksamhet kanske läsaren
av denna artikel vill ha tålamod med mig,
om jag skriver av de vid det tillfället gjorda
anteckningar som den var byggd på. De är
nedskrivna i utslitna och vårdslösa fraser utan
behag, ty naturen har inte utrustat mig med
den lyckliga gåvan att instinktivt hitta det
riktiga ordet för att ånge ett ting och det
ovanliga men lämpliga adjektivet för att beskriva
det. Jag var på resa från Honolulu till Pago
Pago, och i hopp om att de skulle bli till nytta
någon gång, klottrade jag som vanligt ned
mina intryck av de medpassagerare som
tilldrog sig min uppmärksamhet. Detta är vad
jag sade om miss Thompson:
Klumpig, vacker på ett tarvligt sätt, kanske inte
mer än tjugusju. Hon hade en vit klänning och en stor
vit hatt, höga vita kängor från vilka vadorna svällde i
bomullsstrumpor.
658
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
