Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla sina franska arbeten
— dog som ofler för den
öfverdrifvet stegrade
syn-sinnets upphetsning, som
förledde honom att till
det sista, ända in i
vanmaktens ångest, fullfölja
sin dröm att återge och
fixera naturens
praktfulla fantasmagorier med
målarpalettens fattiga
och begränsade medel.
Vincent van Gogli
föddes i Groot-Zundert
(nederländska Brabant)
den SO mars 1853 och
atled i Frankrike, i
An-vers-sur-Oise, den 29 juli
1890. Han var son till
en protestantisk präst,
som ville ha honom till
köpman. Så snart han kom till den åldern, att han skulle välja ett yrke, fick han plats
hos sin onkel van Gogh, en tafvelhandlare, som var anställd hos firman Goupil i Paris.
Han stannade där till 1876. Då begaf han sig till London för att med ett slags
apostolisk tro, som vittnar om lians ädelt exalterade läggning, ägna sig åt att undervisa
folket i arbetarkvarteren. Följande år återkom han till Amsterdam i afsikt att där studera
teologi och sedan predika för grufarbetarna i stenkolsdistriktet. Ungefär vid den tiden
ty c ks han ha börjat teckna. Ar 1880 träffar man honom hos hans far i Etten, där han
ägnar sig åt konsten med samma glödande hänförelse som den, hvarmed han omfattat
religionen. Han studerar någon tid i Haag under Mauves inflytande, beger sig 1885 till
Antwerpen och sedan snart till Paris. Han arbetar där någon tid och påverkas starkt
af de impressionistiska och neo-impressionistiska kretsarna, ehuru hans favoritmästare voro
Rembrandt, Delacroix och Millet. Våren 1886 beger han sig till Provence,
Rhöne-strän-dernas ljusa och soliga Provence, och slår sig ned i Arles, i St. Remy ocli sedan i
Saintes-Maries. Han arbetar där med den lidelsefulla il’ver, som han lade in i allting, och
öfver-anstränger sig så under det smärtsamma jagandet efter sitt oupphinnliga ideal, att han,
sjuk och modfälld, reser norrut igen och slår sig ned i Anvers-sur-Oise i maj 1890 för
att plötsligt dö där tre månader därefter.
Van Goghs verk innefattar två olika manér: det holländska, i de gamla mästarnas
anda, där han försöker att, som han säger, tolka »det ljusa i det mörka»; och det
franska manéret, där man spårar påverkningar, blandade eller sidoställda, först af Courbet,
Millet och Delacroix, sedan af Corot och de olika impressionistiska mästarna: Sisley eller
Pisarro, Renoir eller Cézanne, Toulouse-Lautrec och Gauguin; han lösgör sig snart
därifrån för att skapa detta personliga, exalterade och liksom frenetiska sätt all se, där han
Vincent van Gogli: Zigenarnes rast.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
