Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gernas siad är den sisla vrå af detta gudsbenådade land, dit strålarna af den stora gamla
traditionen räckt. Exemplet af entusiastiska främlingar, som komma dit för alt fästa på
duken dess allenastående naturskådespel, har sannolikt varit en eggelse för de lokala
mästarna. De tyckas vara de första, som togo emot den från Napoli kommande väckelsen.
Giacomo Favretto, född i Venedig den 11 augusti 1849 och död den 12 juni 1887, och
Luigi Nono, född 1850 i Fusina, återuppta denna rörelse med en fart, en esprit, ett
måleriskt verklighetssinne och en fasthet i tekniken, som vittna om god ras.
Typen för den venezianske målaren par excellence är nu Ettore Tito, fastän han
genom sin börd hör till södra Italien. Han har samma lediga behag, samma silfverton,
samma lätthet i luftbehandlingen, samma elegans och raskhet som hans förfäder på
sjuttonhundratalet. Han är född i Castellamare di Stabia 1859 och kom tidigt till
Venedig, där han blef elev af
Favretto. Alla hans verk
förhärliga den stora
lagun-staden, hvars vackra flickor
han målat, venezianskor
eller chioggiakvinnor,
samlade på le fondamenla, där
de tvätta linne och laga
nät, eller på torgen, där de
prata midt upp i det rörliga
handelslifvet. Han har
också utfört dekorativa
målningar med en viss
älskvärd och fin manierism.
Emilien erbjuder några
intressanta namn: Gio-
vanni Muzzioli (1854—
1894), som målat
historie-laflor och hemska fantasier
påverkad af Frankrike och Tyskland, och Luigi Serra (1846—1888), en sinnrik och
målerisk dekoratör. Vidare Marius Pictor (Mario de Maria), född i Bologna 1853, men
bosatt i Venedig, en romantiskt känslig konstnär med duktig teknik; Gesare Laurenti,
som producerat historietaflor och allegoriska dekorativa målningar, och slutligen den
ryktbaraste af alla, Giovanni Boldini, född i Ferrara 1853. Son af en helgonbildmålare,
som i början motsatte sig hans kallelse, tecknade Boldini som helt ung i hemlighet
romantiska motiv å la Walter Scott. Då hans far kom öfver dessa ritningar, beslöt lian alt
skicka honom att studera vid akademien i Firenze. Därifrån for han till London, sedan till
Paris, målade porträtt och isynnerhet genretaflor i Meissoniers eller snarare Fortunys
stil, landskap och scener ur pariserlifvet. Men han har på den senare tiden utmärkt sig
genom porträtt af alltigenom modern elegans och en högst aristokratisk manierism, i
utförandet afsiktligt påminnande om Whistler, en energisk och lysande teknik, kraftiga
och raffinerade färgharmonier, hvari svart dominerar. Man har honom att tacka för porträtt
af Whistler, grefve de Montesquiou, lady Holland, hertiginnan af Westniinster, m:me V. P., o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
