Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
och inleder ej någon fortlöpande utveckling. De yppersta landskapsmålarna i detta skede
finner man i kretsen af djur- och figurmålarna (Philipsen, Viggo Johansen, Julius Paulsen,
bröderna Skovgaard, Johan Rohde).
Som en fulländad tekniker röjde sig älven Lauritz Tuxen (f. 1853), då han 1879
framträdde med »Susanna i hadet», en målning som förenade ädel och kunnig teckning,
sluten och verkningsfull komposition och mogen, praktfull kolorit. Han syntes vara
förutbestämd till stora konstnärliga bedrifter, men lian lärde sig aldrig konsten all finna sin
egen väg och förslösade småningom sill rika pund på de välbekanta stora gruppbilderna
af kungliga familjer och »Haupt- und Staatsactionen». För den danska konstens
utveckling har han betydt mindre som konstnär än som lärare.
Hufvudpersonen i 80-talets konströrelse blef Peter Severin Kröyer (1851—1909), som
utställde sina ljusa och glödande bilder från Spanien samtidigt med Tuxens »Susanna».
Hela hans personliga läggning sammanföll på elt underbart lyckligt sätt med den
förnämsta uppgift, som förelåg den tidens konst, nämligen alt se naturen öga mot öga i allt
dess ljus och klarhet. Ljuset är det egentliga föremålet för hans konst: ljuset i det fria,
middagsljuset och sommarnattsljuset, ljuset genom rummets dörrar och fönster och skenet
af lampor och ljus, sedan det mörknat. 1 början af sin bana målade han scener ur
arbetarnas lif: Jordarbetare i Abruzzerna, Sardineri i Bretagne, Italienska byhattmakare.
Den sistnämnda målningen var naturalistens protest mot det tidigare skönmåleriet af Italien
som ell land, där man alltid gick på karneval, dansade tarantella eller tömde glasen med
röd chianti i trefligt sällskap mellan skål och vägg. Sådana ämnen skulle eljest just passat
för Kröyer, ty ingen skildrade hellre än han det glada laget af vännerna och öfver liufvud
de lätta, behagliga och ljusa sidorna af lifvet. Delta framträder äfven i de bilder han
gifvit af fiskarbefolkningens lif på Skagen. Som porträttör är han mera kvick och
spirituell än djupgående. En särskild sida af hans konst äro de stora gruppbilderna: Musik
i ateliern, Kommitteen för den franska utställningen i Köpenhamn 1888, Börsens män
och Videnskabernes Selskab. Endast en mästare kan så sammanhålla stora och svåra
måleriska problem och samtidigt få intresset att räcka till för hvarje figur, från främsta
planet ända lill bakgrunden.
Michael Ancher (f. 1849), Kröyers vän och kamrat på Skagen, var en man af helt
annat virke. För honom spelade det måleriskt tacksamma och intressanta fenomenet
vida mindre roll. Det var hans känsla för de starka och primitiva människor han såg
omkring sig som väckte hans lust att måla. Han hlef Skagens målare framom alla andra
i den stora konstnärskoloni, som funnits där allt sedan 1870-talet. Han har i hela sin
produktion skildrat del lif som lefves där af fiskare och lotsar i dess kärfva allvar och
oaflåtli ga kamp med elemenlerna. Han har gjort det med en episk diktares stora blick
på motivet och med en accent på det okonstladt manliga, som ger honom en särskild
hedersplats i dansk konst. Vid hans sida har stått hans hustru, den på Skagen födda
målarinnan Anna Ancher (f. 1859), som ursprunglig målerisk begåfning sin man åtminstone
jämbördig om ej öfverlägsen. Hennes område är isynnerhet den enstaka kvinnofiguren i
interiör och hennes syfte framför allt en koloristisk helhetsverkan, som gjuter ett poetiskt
skimmer öfver motivet.
För Viggo Johansen (f. 1851) har hans hem och hans familjelif varit den förnämsta
inspirationskällan. I likhet med Kröyer har han mycket sinne för trefnaden och nöjet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
