Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den öppna ateismens och förnekelsens ståndpukt — den enda
konsekvente och hållbara. Denna ståndpunkt ligger helt
enkelt i förlängningen av den liberal-teologiska linjen, och
ateismen eller i varje fall agnosticismen och den religiösa
skepsis är den modärna teologiens ofrånkomliga resultat, låt
vara att den modärna teologen bävar tillbaka för detta
resultat och bemödar sig att hålla religionens sken uppe,
medan dess väsen är sönderfrätt alltigenom.
Professor Lidforss är en vetenskapsman, som bygger
vidare på andra vetenskapsmäns — de liberala teologernas —
arbete, där dessa senare ej våga bygga längre, eller rättare:
han river ned den sista rest, som den liberala teologien, feg
inför sitt eget livsverk, dock för skams skull anser sig böra
konservera. I denna egenskap att vara en ofrånkomlig
konsekvens av den modärna teologien ligger bokens såväl styrka
som svaghet. För den, som förut accepterat det
liberal-teologiska betraktelsesättet, är boken en stark bok, vilken
oundvikligen förstör en svag själs sista illusioner och lämnar
honom tröstlös i livets förbrända ödemarker. Och om boken
driver det rådande teologiska lättsinnet in i en allvarlig
livsnöd, gör den sin stora nytta — samma nytta som en
varningssignal invid avgrundens rand. För den troende är
boken en svag och maktlös bok. Vem är den troende? Det är
den, som i tron funnit sin livsstyrka och sin salighet. För
honom är en sådan bok ett förbifarande väder, en ilning i
den värld, ur vilken han just blivit frälsad.
En sådan bok som den ifrågavarande måste komma och
var icke minst nödvändig i vårt land. Vad människan sår,
måste hon ock uppskära, och den liberala teologien — på
kyrkans mark ett giftigt träd — måste bära sina bittra
frukter.
Den ståndpunkt, som den ortodoxe recensenten
här intar, är icke blott fullt tydlig och klar, utan
också i sak fullkomligt riktig, liksom även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
