Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
; mo ER EE s
Augusti eller början af September; de sednare an»
dra gången i sednare hälften af förman och! för”
tredje i ngeén, sent om hösten. På lahdet träftar
man till större delen endast enslårtriga ängar; som
man plågar bärga i slutet af Juli. -å
’ 9 Hästar så val som kor fann jäg nästan öfver allt
af en utinärkt godhet, men deremot endast sällan
oda får. De förra uppnå aldrig, den vanliga stors’
eken hos Nordtyska eller Danska boskapen; men
de äro af en tät och fast byggnad, stärka i bene
och väl födda. > Hästarne bafva mycken styrkas
munterhet och en utomordentlig talent att. klättra
oppför de brantaste berg ja till och med oppföre
nakna klippor. De löpa vanligen, ätven oppföre bat-
kat, 4 smått traf och äro ganska betväma att rida
å. I synmerhet utmärka de sig genom en kort hälsz
starkt hufvud och en styf; Norstiik mahn, Som
bonden med flit så klipper. Vanligast äro de ’af en
askgrå eller af en ljus, grågulaktig förg med svarta
extremiteter öch en svart strimma efter ryggbenets
Så äro de egentligen så kallade Norrbaggarne bes
skaffade, hvilka också stå i största anseende af als
la hästar i ländet. Korna hafva äfven i trakten af
Kongsberg ofta inga horn, Hos de behornade brus
ka spetsarne af hornen vara försedda med svärfyvas»
de knappar af träd eller metall. Öfverållt har den
Norrske landtmannen en ganska stor kärlek för sin
boskap och söker på allt sätt trygga, sköta och
smycka densamma. Denna boskap ersätter ju ho-
nom ock i hans ensamhet bristen på allt sällskap
och bidrager så troget till förbättringen af hans
tillstånd. Den Norrske landtmannen båller sin bo-’
skap i högsta grad tenlig och tar honom icke öfa
ver: krafterna. Denna anmärkning hade jag ofta
"tillfälle att göra i Norrige. När den Svenske bons:
den icke aktade en sträng skjuts och ofta sjelf med
otålighet dref på sin egen häst; fann jäg deremoti
landtmannen i Norrige alltid ömhugsen, när det
. gick. något fortåre än vanligt; och lätteligen upp-
btagt GI vrede,.ofa hästen manades. med en pisksläng:
Nfen jag bar icke "heller på Hela min resa genom
Norrtige haft en enda trött häst, byaröfver jag här
(3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
