Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En skinande nämnd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så fort Hans emellertid sagt sin replik och tingspredikanten
såg, att »abekater» och notarier redde sig till att grina, knäppte
han ihop händerna och röt »amen», så att nämnden vaknade
därvid och gnuggade sig i ögonen.
Se’n »satte sig» rätten — som det heter — reelt och
ordentligt och i ärevördighet, och när den satt sig, skulle
»Nickodemus» i Rumskulla, som blifvit vald till nämndeman, fram och
svärja domareed.
Det begrips, att karlen inte heter »Nickodemus»; men han
kallas så, emedan han har spasmer, så att han tidt och tätt
nickar till med hufvudet. Och på karlar som ha’ det lytet, är
Nickodemus ett djädrans så bra vedernamn, tycker jag.
När Nickodemus kom fram för domaren, nickade och svor
han alldeles välsignadt rent och bra, ty fast han inte är någon
öfverdängare i arbete eller andra affärer, så är han minsann
ingen dufunge, när det kommer an på att svärja och bravera
med stora ord och åthäfvor.
Se’n förekom där just ingenting vidare viktigt vid tinget å
denna första rättegångsdag, förrän precis kl. 3 e. m., då
Nickodemi första »mål», hans nämndemansmiddag, företogs till
behandling, och detta mål blef både vidlyftigt, hedersamt och långvarigt
samt synnerligen grundligt och väl utredt.
Ty när Nickodemus beställde middagen på gästgifvaregården,
och värden frågade, om det skulle vara det och det och vin och
champanj, så nickade förstås den nyvalde nämndemannen. Och
krögarn, som inte kände till Nickodemi spasmodiga egenheter,
vräkte fram med så mycken mat och så många flaskor, att en
annan korporation än en häradsrätt och en skock åklagare, hvilka
ju samtlige äro vana vid stora och intrasslade mål och
kompetente att knäcka kasus, skulle bäfvat tillbaka för så många
kraftiga argument.
Nickodemus blef lifvad och humoristisk samt var en
dråplig värd.
— Äten och dricken, gubba — nickade han åt sina
medbröder i trona och nämnden — äten bara och gån på, så att
magarne stå i treangel på er som rackarehattar! Dä’ kostar lika
möcke ändå.
Och nämnden dömde bå’ mat och vin till undergång, så att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
