- Project Runeberg -  Bland sockenkungar och backstugusittare : historier från bygden /
53

(1907) [MARC] Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Måla-Svens omvändelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Måla-Svens omvändelse.



Sven i Målen och jag hade varit ena vådliga bussar i
långliga tider.

Men nu är det slut med vänskapen och vi komma nog i
slagsmål och process också kanhända, hvad det lider.

När vi voro unga i världen, Sven och jag, och växte upp
tillsammans här i socknen, hade vi, gunås, mycket gemensamt.

Vi träffades alltid om lördagskvällarna och hade våra hyss
ihop i gårdarna.

Det var vi, som agerade spöken nere i Söndra och höllo på
att förskräcka samtlige fruntimmer i hela byalaget samt ställde
till ett sådant spektakel, att skolmästarn till och med skref om
det i tidningarna, och när det sedan blef upptäckt, fingo Sven
och jag gemensamt stryk för dessa bravader.

Men vi hade mycket annat gemensamt.

När Sven friade till Mina i Hult, så följde jag med honom
och stod på vakt utanför, medan Sven var inne och uppenbarade
sitt hjärtas tankar för Mina.

Och kom under tiden Justus i Ågård dit i samma ärende
till henne, ty Minas föräldrar ville, att hon skulle ha’ denne
senare, så var det jag som tog en gapstång och höll Justus från
väggarna tills Sven kom ut och hjälpte till att döpa honom i
floddiket nedanför ladugården.

Och jag minns speciellt huru vi buro oss åt en pingstaftonnatt.

Sven var inne i Hult och jag stod utanför och skulle vakta
på Justus. Rätt hvad det var kom han också, och det bar ihop
med oss förstås. Den kvällen hade jag ingen gapstång, utan vi
barkade tillsammans och togo liftag, så att vi lågo och rullade
om med hvarandra på gräsplanen, när Sven kom ut.

— Håll honom en vändning, sa’ Sven och sprang ner åt
ladugården.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:03:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blsocken/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free