Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ock en utveckling af sillfiskebedriften inom fögderiet, som
snart skall låta detta intaga sin gamla ställning såsom det
främsta *). Sista vinterns statistik visar nemligen att 2—6
fiskedistriktens sillfångst uppgått till 2,252,909 kubikfot
af de 3,308,723 kubikfot, som erhållits inom hela länet,
och om man frånräknar från 6 distriktets fångst den
obetydliga del, som fåtts vid Stångenäsets och Bokenäsets till
distriktet hörande kuster, och från 2 distriktets fångst den
helt visst åtskilligt mer betydande del, som fåtts vid
Inlands fögderis till distriktet hörande kust**), så återstår
dock för Orosts och Tjörns fögderi en fångst, som långt
öfverstiger hälften och uppgår till fyra sjundedelar ungefär
af hela länets totalfångst***). Storsjöfisket har likaledes
alltid stått högst i utveckling inom Orosts och Tjörns
fögderi, o. s. v. f)
*) Detta har redan inträffat, och det bland annat till följd deraf
att 1887 års hös t fiske egde rum hufvudsakligen blott vid Orost och
Tjörn samt Marstrandsöarne och att den under samma ars höst i
rikligaste mängd erhållna sillen var af bättre beskaffenhet än den under
föregående år samt under vintern erhållna sillen. (Utg. anm.)
**) Det är att märka, det Tjörn eger djupare stränder, som bättre
lämpa sig för sillfångst, än Inland, hvars i regeln långgrunda stränder
deremot passa väl för fiske med faststående ryssjeredskap. Vid Lafön
Elgön, Marstrandsöarne m. fl. ställen finnas dock äfven inom Inlands
fögderi tjenliga ställen för sillfångst, men Tjörn eger ännu ett långt
öfvervägande antal öfvade yrkesfiskare, som bidraga till att göra
fisket der rikare. Vindens riktning och styrka utöfvar naturligen ock
inflytande på fiskets riklighet vid den ena eller andra sidan af
fjordsträckningen, och är sjövind förmonligare för den vestra, men
landvind för den östra kusten. (Utg. anm)
***) Sillfisket under hösten och vintern 1887—1888 torde komma
att förete än förmonligare siffror för Orost och Tjörn, hvartill kan
läggas att den södra delen af mellersta skärgården kan påräkna
tidigare fiske under hösten och derigenom äfven bättre sill, än
skärgården norr om Gullmaren. (Jfr Ljungman, A. V., Bohus läns
hafsfisken och de vetenskapliga hafsfiskeundersökningarna. Göteborg 1878,
sid. 27—28). (Utg. anm.)
f) Jfr vidare den i Bil. A meddelade tabellen öfver fiskefartyg
och båtar år 1886, hvilken än mer torde ådagalägga Orosts och Tjörns
öfvervägande betydelse för fiskebedriften Handeln med färsk hafsfisk
och forslingen af färsk sill utöfvas ock i långt större omfattning från
Orosts och Tjörns fiskelägen än från någon annan trakt i
bohuslänska skärgården. (Utg. anm.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
