Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
redningens samtlige ledamöter, att bokstafven M borde
användas. I öfrigt yppade sig härvid meningsskiljaktighet.
Herrar Töpffer och Floren önskade att tomsillens
tre större storlekar fortfarande måtte utmärkas med KKK,
KK och K, oaktadt dessa märken äro norska eller snarare
just derför. — I Norge hafva dessa märken numera endast
betydelse af storleksmärken och uttrycka intet om sillens
beskaffenhet i öfrigt. Dessutom saltas äfven betydliga
qvan-titeter tom bohussill eller dermed likartad sill på
Östlandet, och denna komma norrmännen ganska säkert att allt
framgent beteckna med K-märkena. Herrar Töpffer och
Florén ansågo äfven att för bohuslänsk tomsill K-märkena
redan vunnit det burskap kring Östersjön, att det vore
betänkligt öfvergifva dem.
Beredningens öfrige ledamöter voro af den meningen,
att K-märkena borde i Bohus län öfvergifvas, emedan de
äro norska, och att i deras ställe en beteckning borde
införas, motsvarande den, som redan förordats för inmatsill,
således någon af bokstäfverna A, B och C för storleken och
en särskild bokstaf för att utmärka, att sillen är tom.
Be-gynnelsebokstafven i ordet tom ansågs härtill mindre
lämplig, enär T och F genom missöden eller oaktsamhet vid
anbringandet eller af annan anledning lätt kunna komma
att förvexlas. Bokstafven S vore deremot ganska lämplig.
Den kunde hos oss anses betyda “stråksill“ *). Skottarae
nyttja S, begynnelsebokstafven i ordet “spent“, för större
tom sill, men af samma skäl, som anfördes vid fråga om
F och inmatsill, kunna ej SA, SB och SC förvexlas med
skotska märken. På samma gång hafva bokstäfverna F och
S den fördelen att deras betydelse förstås äfven af sillhand-
*) Äfven och väl närmast slo si 11. Jfr Ljungman, A. V., Om
sillens och skarpsillens racer, Kjöbenhavn 18S1 —1882, sid. 8, 78—84, 92,
109, 111, (Nordisk Tidskrift for Fiskeri, VI, sid. 288, VII, sid. 43—49,
233, 250, 252). Anteckningar rörande sillsaltning, sillvrakning och
sillhandel. Uddevalla 1883, sid. 30—31, 53—54, 66 — 68.
(TJtg. anm.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
