Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330 OSKAR LUNDBERG
Denna svenska insats var inspirerad af det lifliga intresse för
»geografisk namnkunskap», som då i den schweiziske forskaren J. J. Egli ägde en
märkesman. Om hans storartade samlarifver vittnar hans arbete Nomina
geographica, Lpz. 1870—72l, till hvilket ansluter sig ett rikt kompletterande
författarskap i Geographisches Jahrbuch, hrsg. von H. Wagner. I denna
tidskrift meddelades också af Geete genom Egli en fortsättning af den nämnda
svenska bibliografien2.
I sin bekanta Fornsvensk bibliografi återvände Geete 1903 till samma
ämne, i det han här infogar en afdelning Namnlära (Ort- och personnamn).
Belysande för den förändrade ställning namnforskningen nu kommit att
intaga är att han i detta arbete, s. 259, särskildt framhåller, att de förtecknade
arbetena »äga filologiskt värde och bidraga till kunskapen om medeltidens
svenska ordförråd».
Vid sidan af den allmänt geografiska ortnamnsforskningen förefanns
nämligen å skilda håll intresse för och fördjupande i det egna landets
namnförråd. Medan sambandet med geografien lossnade, kom namnstudiet
härigenom alltmer i intim beröring med skilda språkvetenskapliga discipliner.
Redan i slutet af 1870-talet blef ortnamnsforskningen i Norge en
statsangelägenhet och tack vare OlufRyghs insats, har Norge på ortnamnsforskningens
område blifvit föregångslandet. — I Sverige, där vi dock ägt forskare på
området som Magnus Fredrik Lundgren och Elof Hellquist, fick den
officiella namnundersökningen anstå till 1902, då K. Ortnamnskommittén
tillsattes, i hvilken Adolf Noreen blef och fortfarande är den ledande kraften
och därmed nydanaren och den egentlige grundläggaren af vår svenska
ortnamnsforskning.
K. Ortnamnskommitténs tillkomst blef anledning till att det
ortnamns-bibliografiska arbetet ånyo upptogs och då genom Vilhelm Gödel, som på
uppdrag af kommittén »för att icke något viktigare bidrag till de
förekommande frågornas rätta bedömande måtte komma att förbises»3 utarbetade
en 1904 publicerad bibliografi Svenska ortnamn4^.
Efter några inledande sidor om namnforskningens historia och den
föreliggande uppgiften följa tre smärre afdelningar: Bibliografiska arbeten;
Allmän svensk geografi; Ortnamnslexika och ortnamnssamlingar. Den följande
1 2:e vermehrte u. verbesserte Aufl. Lpz. [1892—]1893.
2 I Jahrg. 14 (1890/91), s. 12; 16 (1893), s. 14.
3 Noreen i Ymer, Årg. 27 (1907), s. 229.
4 Äfven som Antikvar, tidskrif t för Sverige, Del 17: 4. —I samband med
ortnamns-bibliografisk litteratur böra också nämnas de kortfattade och öfversiktliga litteraturuppgifterna
i Noreen, Värt språk, Bd 1, 1903 ff., passim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
